19 mars 2019

Bidde det då?

av Pija Lindenbaum

När jag var liten hade vi en bok med en sagosamling. En av sagorna handlade om en man som bad en skräddare sy honom ett plagg, men ju längre tiden gick desto mindre blev tyget och det utlovade plagget likaså. Jag minns inga illustrationer, men nu har Pija Lindenbaum gett nya bilder till den gamla berättelsen.

Pija Lindenbaum har skrivit mängder av bilderböcker och hon är en av mina favoriter bland bilderboksskaparna. Hon är bra på att fånga känslor och uttryck som passar målgruppen väldigt bra. I Bidde det då? använder hon den gamla sagans text och har jobbat bra med illustrationerna. Vi kan känna igen oss i den vardagliga vardagen, men även i det färgglada drömmandet när allt annat känns grått. Den lilla mannens nöjdhet är något att fundera över. Han blir aldrig arg utan litar helt på att skräddaren ska göra ett bra jobb, trots att det går flera månader tills han äntligen får ett plagg... om det nu ens kan räknas som ett plagg...


Jag föredrar nog Lindenbaums egna texter, men det är roligt att hon väckt liv i en gammal folksaga. Boken kan hjälpa sagan att leva vidare och jag tycker det finns ett fint kulturarv att föra vidare. Det ska bli spännande att se om hon fortsätter väcka liv i och illustrera gamla sagor. Det har potential att bli ett roligt projekt att följa.

Första meningen: Det var en gång en liten man som hade ett litet tyg.
Antal sidor: 40
Förlag: Rabén & Sjögren, 2018

18 mars 2019

Drakeld

av Åsa Mendel-Hartvig och Ane Gustavsson

Lilla Milli smyger ut i natten när grenarna skrapar mot rutan. Ingen märker när hon tar sig ned från trädkojan och ned mot sjön. Det är så vackert på natten! Plötsligt vaknar en liten drakbebis och råkar göra något som skadar Milli, kanske för livet.

Med sina fantastiska illustrationer trollband Ane Gustavsson mig direkt. De är magiskt vackra och med nyanser som lockar fram fantasin. Texten är också full av fantasi som skulle kunna vara verklig för ett litet barn. Här finns en frigörelse från äldre som ska bestämma blandat med det ansvar Malvas känner för den yngre Milli.

Jag drogs verkligen med i berättelsen och bilderna, trots att jag läste boken i mobilen. Men så kommer slutet. Det bara kastar ut mig från den drömska tillvaron i boken till verkligheten så abrupt att jag blir besviken och nästan arg. Var det slut på fantasin? Fick boken inte vara mer än 32 sidor? Nej, läs inte sista sida, kom på ett eget slut istället.


Första meningen: Ingen hör när Milli vaknar.
Antal sidor: 32
Förlag: Natur & Kultur, 2016

Bilderboksvecka II


Det har blivit dags för en ny bilderboksvecka! Jag har samlat ihop ett gäng bilderböcker jag läst på sistone och tänkte att vi tar en varje dag den här veckan. Den första recensionen kommer upp redan i eftermiddag.
Håll utkik!

16 mars 2019

Bibliotekskärlek

Igår skrev jag såhär på min instagram, @sofiesbokblogg :
Ibland händer det att jag klickar på bibliotekets reservera-knapp på lite för många böcker samtidigt. Jag har just nu 21 biblioteksböcker hemma och alla är lånade till mig. Oops! Men vad härligt det är med bibliotek! Fri tillgång på böcker, miljösmart och det går att klicka eller låna hem mängder av böcker helt gratis. Visst är det bra?

Någon som känner igen sig i det här? Eller köper du hellre böcker? Har du något rekord i antalet hemländer böcker?
I samband med det gjorde jag en omröstning där mina följare fick välja på om de oftast lånar eller köper böcker. Resultatet blev jämt där 58 % av 33 svarande oftast lånar böcker och 42 % oftast köper. Några har en lik fördelning mellan lånade och köpta medan andra få många böcker från förlagen eller har köpstopp.

Inläggets kommentarsfält fylldes av en hyllningskör till bibliotekets ära. Visst är det fantastiskt att vi kan få låna hur många böcker vi vill? En riktigt bra möjlighet för de som inte har råd/plats/tid/lust att köpa egna böcker. Heja biblioteken!

Vad är vanligast när du skaffar böcker: lånar eller köper du?

Björnstad

av Fredrik Backman

Björnstad, en liten ort mitt ute i skogen, är hockey. De som inte spelar har någon gång spelat eller går på alla matcher. Där finns laget med 17-åringar som helt obegripligt står inför en stor semifinal. Där finns en hel stad som verkar hänga upp sina liv på dem. Där finns 15-åringar som aldrig sviker sin vänskap och föräldrar som tittar på. Då sker ett oförglömligt brott och orten lär sig plötsligt att blunda. Eller har de kanske gjort det länge? Vad är framgång värt? Vad är sant på en liten ort där alla känner alla men ingen känner allt?

Om du höll till bland boknördar eller gick förbi en bokhandel för några år sedan kan du knappast ha missat den här boken. Det gjorde inte jag heller, men när jag såg att den handlar om hockey bestämde jag mig för att inte läsa den. Jag tycker fortfarande inte att det är intressant med hockey, men när min bokklubb valde denna till månadens bok fick jag ändå plocka upp den. Och det är jag tacksam för!

De två första sidorna golvade mig. Backman har ett genomtänkt och filosofiskt språk och kryssar snyggt mellan olika personers perspektiv. Även om det ibland tar några rader att förstå vem det handlar om så tycker jag inte det blir rörigt, trots att vi får se berättelsen ur många Björnstadsbors synvinklar. Snart blev boken dock lite seg. Lite för mycket hockey, lite för mycket irrationella, homofobiska, idiotiska repliker. Sedan kom den avgörande händelsen mitt i boken och jag var helt fast. Egentligen skulle jag vilja diskutera det där, men då skulle jag förstöra läsglädjen för er som inte läst än.

Backman har gjort ett fantastisk arbete med den här boken. Så bra att den fick fem av fem stjärnor av mig och det är sällsynt. Backman beskriver den lilla orten med klasskillnader och hierarki på ett djupgående och trovärdigt sätt. Vi möter hockeyfantaster och stackars 17-åringar som bär hela ortens krav och förväntningar på sina axlar. Vad gör det med dem i en ålder där så mycket handlar om att hitta sig själv och hävda sin plats i en grupp? Björnstad bjuder på många spännande karaktärer. Jag fylls av empati, ilska, sorg, frustration (ni vet sådär slänga-väggen-i-boken-läge) och fascination över att Backman lyckas förmedla det här. Och det där med hockeyn, jag tycker fortfarande inte om det (haha, kanske snarare mindre), men boken handlar egentligen inte för mycket om hockey.

Boken handlar lika mycket om 15-17-åringarna som de vuxna och det tycker jag är intressant. Det gör att både unga och vuxna kan läsa den och kanske framförallt diskutera den. Det vore intressant och jag tror det behövs.


Första meningen: Sent en kväll i slutet av mars tog en tonåring ett dubbelpipigt hagelgevär i handen, gick rakt ut i skogen, satte vapnet mot en människas panna och tryckte av.
Antal sidor: 470
Förlag: Piratförlaget, 2016

14 mars 2019

Familjen Knyckertz och gulddiamanten

av Anders Sparring och Per Gustavsson

Familjen Knyckertz hälsar oss välkomna tillbaka till ett nytt äventyr. Den här gången försöker pappa Bove, mamma Fia och syrran Kriminellen få brorsan Ture att börja ljuga. Det kan väl inte vara så svårt? Men jo, Ture kan verkligen inte ljuga! En kväll planerar Bove och Fia att ta sig en titt på diamantutställningen. Vem ska läsa godnattsaga för Kriminellen? Den snälle grannen Paul Isman kanske? Bara inte Ture råkar säga sanningen om var mamma och pappa är...


Även i seriens andra, fristående bok bjuder på knasigheter och tvärtomhändelser från vad vi vanligtvis lär barn. Du ska inte ljuga eller stjäla men det är precis vad Knyckertz-föräldrarna uppmuntrar sina barn att göra. Läsaren/lyssnare/tittaren kan se det som en jakt på "felaktigheter" eller som ett spännande äventyr bortom det förbjudna. Vi ser både bovarnas och polisens perspektiv och dialogen och berättelsen är finurlig och rolig. Karaktärerna har påhittiga namn som berättar om hur eller vad de är. Vi lär känna nya personer och dras mellan spänningen kring gulddiamanten men även Tures funderingar kring det där med att ljuga. Boken passar bra för högläsning eller de barn som fått ett bra läsflow. Texten kombineras med fantasifulla och knasiga bilder som finns helt eller delvis på de flesta uppslag. Rekommenderas för äventyrslystna barn i 8-10-årsåldern.

Första boken i serien heter Familjen Knyckertz och födelsedagskuppen. Den tredje boken, Familjen Knyckertz och snutjakten kommer i slutet av mars.



Första meningen: Viktigt meddelande!
Antal sidor:  62 
Förlag: Natur & Kultur, 2018

12 mars 2019

En prinsessas dagbok 1 : Tiara och Dr. Martens

av Meg Cabot

Mia är en helt vanlig tjej i en helt vanlig skola på Manhattan. Men en dag kommer hennes pappa på besök (vilket inte händer så ofta) och berättar att Mia är hans enda tronarvinge. Hon är alltså prinsessa över det lilla furstendömet Genovia i Europa! Mia vill verkligen inte bli någon prinsessa och hon vill verkligen inte att någon i hennes skola ska få reda på det. Hennes pappa och farmor verkar dock ha helt andra planer och snart befinner hon sig på prinsesslektioner. Vad ska Lily säga? Hur ska hon kunna hålla det hemligt?

Jag läste den här serien när jag var tonåring och tyckte mycket om den. Mia är en vanlig och lite klumpig tjej som inte märks så mycket. Vi får följa hennes knasiga vardag genom dagboksanteckningar vilket är intressant. När stora förväntningar läggs på henne skapas obalans i familjen och i Mia och hon vågar inte ens berätta för sin bästis. Jag läser sällan böcker två gånger så den här är ett undantag. Som vuxen tycker jag att det är för mycket snack om små bröst, instoppade tröjor och en mycket populär kille i skolan. Det blir tjatigt och jag tycker faktiskt att filmatiseringen av boken har ett bättre slut. Det blir lite ihophafsat och tillrättalagt i boken. Jag minns dock att serien är rätt mysig och snabbläst och jag uppskattade den som tonåring.

Första meningen: Ibland verkar det som om jag bara ljuger hela tiden. 
Antal sidor: 250
Förlag: Tiden (Rabén & Sjögren), 2001
Översättare: Ann Margret Forsström

10 mars 2019

3 noveller om att vara ung vuxen

Ett av mina läsmål för 2019 att läsa noveller. Nu har jag läst tre stycken från en kvartett som handlar om att vara ung, eller kanske mer om att vara ung vuxen och förväntas ta någon slags ansvar. Jag har svårt för att läsa noveller, att anpassa mig till det korta formatet och att för mycket lämnas mellan raderna eller när novellen är avslutad. Som om författarna fått i uppgift att skriva x antal ord och plötsligt var orden förbrukade: ja, då får berättelsen sluta mitt i.


En vinterlek av Elin Bengtsson är troligen den bättre av de tre novellerna. Den rör sig mellan ett 14-årigt och ett nutida jag nästan 10 år senare. Högstadiets förvirrande klimat blandas med trassliga kärlekstankar och översitteri. Vad har egentligen hänt under åren sedan skolavslutningen? Finns det saker som den där 14-åringen inte kan släppa, trots att det var längesedan hon levde?

En intressant berättelse där en vuxens "bättre vetande" ställs mot något slags hämndtankar från en uppvuxen 14-åring.


Levande läppar rekommenderas av Johanna Nilsson fångar in en trevande ung vuxen kille med en krypande oro eller rastlöshet i kroppen. Han slits mellan föräldrarnas läkardrömmar och verkligheten som är lika diffus för honom som för kusinen som upptäcker att han inte alls pluggar till läkare. Noveller visar hur lätt det är att bli påverkad, att bli lockad av någon okänt som kanske kan ge en kick eller i alla fall en ledtråd till riktning till livet.

Novellens huvudperson är alldeles för långt ifrån mig eller min tonårstid. Den retas med mitt kontrollbehov på ett sätt jag inte gillar och jag hade svårt för huvudpersonen och det som händer. Visst kan det vara intressant att läsa om sekter och sökande, men nej, den här föll mig inte i smaken.


Till varje pris av Sara Kadefors handlar om en person som arbetar i en liten butik tillsammans med Jenny. Jenny är ganska knepig och vill egentligen bara bli förflyttad till en annan butik. Hon spionerar och tar arbetet på största allvar. För huvudpersonen är det mest ett tidsfördriv, en inkomstkälla så att hyran kan betalas. Vad är det egentligen som händer i den där lilla butiken?

Novellen är ganska intressant eftersom vi inte riktigt kan lita på huvudpersonen. Ger hon oss den sanna bilden eller bara en förvriden bild av sin verklighet? Jag hade dock lite svårt att hänga med och fastnade inte heller för den här novellen.


Novellernas handling är för långt ifrån mina egna erfarenheter av att vara ung vuxen, det är därför jag har svårt att ta till mig dem. Och formatet. Jag är inte van vid det. Novelläsandet får läggas på is, men målet om att läsa 5 noveller i år står kvar.

8 mars 2019

Internationella kvinnodagen: boktips

Hela denna vecka ägnar Barnboksprat åt att tipsa om böcker med flickor och unga kvinnor som tänker, känner, pratar, agerar eller inget av det. För att de vill. För att de kan. För att de inser att de har rätten till det precis som alla andra. I måndags tipsade jag om fem bra böcker: Moxie, Frallan-serien, Pärlfiskaren, Solstenen och En dag ska jag bygga ett slott av pengar. Under veckan fortsätter mina bloggkollegor med sina tips. Kolla in det här.

Vilket är ditt bästa tips inför internationella kvinnodagen?

7 mars 2019

Svart gryning

av Cilla och Rolf Börjlind

Detta är tredje delen i en serie och innehåller därför spoilers om du inte läst Springfloden och Den tredje rösten.

Till Mettes glädje har Olivia tar tagit en tjänst som polis. Visserligen är det på ett litet poliskontor på västkusten, men Olivia tycker det fungerar bra. En dag hittas en liten flicka med avvriden nacke och Olivia kopplas in i fallet. Några dagar senare hittas en pojke mördad på samma sätt, fast i Stockholm. Mette och Rikskrim kopplas in och snart uppträder rasistiska motiv till morden. Samtidigt tar Tom upp ett gammalt fall han blev bortkopplad från för många år sedan. Med hjälp av DNA-teknik visar det sig snart att det hör ihop med barnamorden.

Börjlinds trejde bok i serien om Olivia, Tom och Mette är en mycket spännande och skickligt skriven bladvändare, precis som de två tidigare böckerna. Läsaren får följa många olika människor och perspektiv i kapitel som är ganska korta. Det kan kännas rörigt till en början men författarparet är mycket skickliga på att väva ihop alla trådar som känns spridda och tilltrasslade från början.

Jag läser sällan kriminalromaner men uppskattar Börjlinds serie. Det är visserligen extra hemskt att läsa om barn som blir mördade, är det en ny grej att skriva? Det känns som att det var mer förbjudet att skriva om eller visa på film för några år sedan? Hur som helst läser jag mest för allt runtomkring och i Svart gryning får vi även intressanta inblickar i en djupt rasistisk organisation.

I serien finns många starka kvinnor vilket jag uppskattar. I den här boken verkar författarna dock vilja visa att de inte klarar sig så bra när det gäller helikoptrar och båtar. Olivia hjälps både i och ur en båt (verkar inte det rätt krångligt för en ung och frisk person att hålla i någons hand istället för staket på båten eller kajen?). När hon och Mette ska ur en helikopter specificeras hur det går till, men inte hur polismännen tar sig ur. När en privatperson ska upp i helikoptern står det specifikt att han fick hjälp av två män. Tråkiga detaljer som sänker förtroendet för författarna.

Förutom denna sista lilla fadäs tycker jag Cilla och Rolf gjort ett mycket bra jobb med den här boken. Den har god research, en klurig dramaturgi, intressanta karaktärer och många trådar som vävs ihop på ett snyggt sätt. Jag ser fram emot att läsa den fjärde boken, Sov du lilla videung om ett tag.

Första meningen: Bartendern läste av de fyra männen redan när de kom in, på det sätt en rutinerad bartender läser av sina gäster. 
Antal sidor: 423
Förlag: Norstedts, 2014

5 mars 2019

Minirecension: Bitterfittan

av Maria Sveland

30-åriga Sara har fått nog och åker till Teneriffa. Ensam. Hon lämnar sonen och mannen i januaridystra Sverige för att få en natts sömn. Är det inte mer än det hon längtar efter? Hur blev det så? Hur fastnade hon i den uråldriga kvinnorollen med någon hon älskar? Med Erica Jongs Rädd att flyga från 1970-talet tillbringar hon en vecka med tankar, skuld, skam och reflektion.

Hur ska vi någonsin kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens klarar av att leva jämställt med den vi älskar? - Det frågar sig bokens undertitel och det är en intressant fråga. Jämställdhet är en svår fråga. Det verkar många gånger lätt men olikheter, egenskaper, intresse och samhället ställer till det.

Jag känner igen mig i en del, har svårt att ta till mig andra delar, blev nedslagen av en del och peppad av en annan del. Bitterfittan är en arg bok och det är skönt att den får vara det. Den är ärlig, bitter och jag tror många kan känna igen sig i den. Trots att den har mer än 10 år på nacken finns det en aktualitet som kan beröra många kvinnor och jag hoppas att även män kan plocka upp och läsa den.

Första meningen: Det är en ful januarimorgon och jag sitter på planet till Teneriffa.
Antal sidor: 222
Förlag: Norstedts, 2007

3 mars 2019

Hyllvärmare från mars

Årets tredje månad har kommit och hittills har jag bara hittat sex böcker (av cirka 100) i läslistan. Jag har en känsla av att de flesta böcker kommer under hösten, så min idé kanske inte är hållbar. Men men, jag kör på så länge det fungerar! Det här är i alla fall de fyra böcker jag to-be-read:at i mars de senaste åren.


Allt ska brinna av Sofia Nordin
Minna och Agnes har varit bästa vänner sen den där dagen i fyran när de gömde sig i plinten för att slippa brännbollen på gympan. Den dagen förstod de att de hörde ihop. Nu är de sjutton år och hör fortfarande ihop. Tillsammans kämpar de för vegetarisk mat i skolan, jobbar extra på ett hem för nyanlända och sätter störiga killar på plats. Ingen ger sig på Minna och Agnes, tillsammans klarar de vad som helst! Eller? För vad gör man när den man älskar mest i hela världen går sönder?
Jag har tidigare läst Nordins framtidsdystopi i fyra delar och läser gärna mer av henne.


Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson
Lisbet bor med sin farmor Sambakungen och den bistra piratkatten Sixten i ett vanligt hus på en vanlig gata. Farmor älskar geléhallon, att vinna internationella cykeltävlingar, glassagne, hemliga agentuppdrag och att tantsnuska med sin gamla flickvän, agenten Agatha Fox.
En dag kommer ett vykort. Där hälsas Lisbet välkommen till första klass. Farmor beter sig som om någon har dött: "Sommaren har dött, Lisbet. För i höst börjar skolan. Efter det blir det aldrig mer några somrar. Då blir det sommarlov istället, och dom går jättesnabbt."

Tillsammans bestämmer sig Lisbet och farmor att göra så mycket det bara går av den sista sommaren i hela världen. Men egentligen tycker Lisbet att det ska bli ganska spännande att börja skolan. Hon kanske till och med får en kompis som mest är hennes...
Jag har hört en del gott om den här, bland annat om den där glassagnen en ska äta på juliafton. Ska bli intressant att läsa!

Brev till en nybliven förälder: ett feministiskt manifest i femton punkter av Chimamanda Ngozi Adichie
"Kära Ijeawele. Vilken lycka. Och vilka fina namn: Chizalum Adaora. Hon är ljuvlig." Så inleder Chimamanda Ngozi Adichie sitt brev till en väninna som just fått en dotter. Ett varmt och inspirerande brev som består av femton råd till nyblivna föräldrar. Vad är en feministisk förälder? Hur ser ett jämställt föräldraskap ut? Hur lär man sitt barn att bli tryggt i sig själv och inte låta sig begränsas av andras förutfattade meningar?

Adichies råd utgör en nyanserad och kärleksfull påminnelse om hur viktigt det är att vi tar ansvar för de värderingar vi förmedlar till nästa generation.
Eftersom jag inte är någon nybliven förälder kommer jag nog vänta med denna tills jag eventuellt blir en nybliven förälder. ;)


Hatar alla utom dig av Gaby Dunn och Allison Raskin

Ava och Gen har varit bästa vänner sedan de var små. Nu har de gått ut high school och kommit in på var sitt college i olika delar av USA. De lovar varandra att hålla kontakt, skriva mejl och meddelanden så ofta de hinner. Men deras upplevelser blir väldigt olika. Ava isolerar sig och får svårare och svårare att hantera sitt tvångssyndrom, medan livet på college får Gen att blomstra och leva ut - ibland kanske lite väl vilt.
Den här verkar vara skriven genom mejl och meddelande. Tycker det är ett intressant sätt att skriva, samtidigt som en kan tappa en del av känslan när miljö och känslor inte beskrivs som om vi får följa hela berättelsen ur en berättares perspektiv. Men, jag vill ändå läsa den.

1 mars 2019

Måndagens bästa: februari

Årets kortaste månad är förbi och jag har läst en hel del bra. Den bästa vuxenboken jag läste är Björnstad av Fredrik Backman. Den bästa ungdomsboken är Handbok för ett begagnat hjärta av Tamsyn Murray och de bästa bilderböckerna är Jag och alla av Ylva Karlsson och Sara Lundberg och Jag är inte sjuk! av Sara Bergmark Elfgren och Maria Fröhlich.


Det här har jag också läst:
Vuxna
* Bitterfittan av Maria Sveland
* Drottningsylt av Josefine Johansson och Jonna Björnstjerna
* Snäckorna av Karin Boye

Unga
* När kastanjerna spricker av Camilla Lagerqvist
* En prinsessas dagbok #1: Tiara och Dr. Martens av Meg Cabot

Barn
* Pärlfiskaren av Karin Erlandsson (ljudbok)
* Mitt lyckliga liv av Rose Lagercrantz och Eva Eriksson (e-bok)
* Familjen Knyckertz och gulddiamanten av Anders Sparring och Per Gustavsson

Bilderböcker
* Peter och Petra av Astrid Lindgren ochKristina Digman
* Ska vi va? av Pija Lindenbaum
* Utflyktarna av Emma AdBåge
* Drömdjur - En godnattresa av Emily Winfield Martin
* Kom hem Laila av Eva Lindström
* Var är hönan? av Eva Lindell och Cecilia Heikkilä


När det gäller hyllvärmare hade jag inga från februari tidigare år. Det finns ett gäng från mars men dem presenterar jag i ett separat inlägg. Aktuellt antal böcker i tbr-listan: 81.

27 februari 2019

Mizeria

av Melody Farshin

Aicha och Ali är tvillingar och växer upp i Orten. En plats där allt händer men som verkar avskärmad från världen, avskärmad från det där med alla människors lika värde. En plats där unga människor har vänner som blivit skjuta, en plats där kärleken blossar och det gäller att ha rätt kläder på sig. En plats där villkoren är olika beroende på vem du är.

Melody Farshin ungdomsboksdebuterar med en brännande aktuell och viktig bok om att växa upp i Orten. Med ett trovärdigt språk fyllt av karaktärernas känslor och slang förmedlar hon en berättelse på ett enkelt språk för många att ta till sig. Hon skriver om det som bränns och svider, om rasismen och orättvisan. Om att din hudfärg eller din bakgrund kan anses vara tillräckliga bevis för att bli anklagad för de grövsta brott.

I början hade jag svårt att inte haka upp mig på slangorden, men när jag kom in i Farshins tempo gjorde det boken mer trovärdig och den tog sig närmre inpå mig. Mizeria är en mycket bra debut, om än hemsk och frustrerande. Men att de där starka känslorna väcks är bra, för kanske kan det få fler rasistiska tankar att omprövas, fler att förstå segregationens baksidor. Läs den här!

Första meningen: Det värsta med att ha en tvillingsyster är att hon snor dina kläder.
Antal sidor: 134
Förlag: Bonnier Carlsen, 2018

25 februari 2019

Vad händer med jorden?

text av Grethe Rottböll och illustrationer av Sarah Sheppard

Att vi står för stora utmaningar för att nå våra miljömål är ingen nyhet. Många gånger verkar det som att barnen har bättre koll på klimatet än många vuxna. Tyvärr känner många barn ett ansvar för det där och oroar sig för hur det ska bli när de blir stora. Så ska det inte vara!

Grethe Rottböll och Sarah Sheppard har tillsammans gjort en bok med fakta och konkreta tips. De utgår från att fråga sig hur det skulle vara om alla tog bilen överallt och vänder det till att fråga hur det skulle bli om alla tog tåget lite oftare. Faktan presenteras i enkla meningar tillsammans med roliga, fantasifulla och relevanta illustrationer. Boken blandar allvar med humor och peppning på ett bra sätt (även om jag som vuxen fick en klump i magen av tilltrasslad klimatångest).


En grej jag reagerade över är när Rottböll skriver om djur vi äter. Här finns en tydlig vinkel som jag upplevde felaktig. Jag äter inte djur och tycker vi borde dra ned på köttkonsumtionen, så det är inte det jag reagerade på. Text och bild säger däremot att korna står inomhus och inte får något gräs. Jag vet inte hur det ser ut i andra länder, men i Sverige går alla kor ute på sommaren (och även under andra delar av året i många fall), äter gräs (vilket de även får inomhus) och det finns en minimigräns för utedagar som bönder måste hålla sig till.


Hur som helst, boken passar mycket bra för nyfikna klimatkämpar som vill lära sig mer om hur människan påverkar klimatet men framför allt vad de (och deras vuxna) kan göra själva. Pedagogiskt, inspirerande och viktigt.

Första meningen: Vad händer med jorden?
Antal sidor: 28
Förlag: Rabén & Sjögren, 2008

23 februari 2019

Tillsammans är vi starka

- hur systerskap, bön och sexvägran förändrade en nation i krig.
Av Leymah Gbowee och Carol Mithers

Leymah har stora drömmar inför framtiden, men så kommer inbördeskriget i Liberia. Hon skiljs från vänner och släkt och ser landet förnedras allt mer. Efter några år återvänder hon med ny kraft och en vision för ett bättre land och framför allt bättre villkor för kvinnorna.

Laymah Gbowee tog emot Nobels fredspris 2011. Vilken resa och kamp hon varit med om! Hon går från en lycklig familj ned i en deprimerad botten som ensamstående fyrbarnsmor för att sedan ta sig upp och tillsammans med andra förändra liv för kvinnor och barn i Liberia och Västafrika. Hon slits mellan familj och kvinnorättskampen, hon känner skuldkänslor för att hon lämnar barnen hos andra familjemedlemmar men vill samtidigt kämpa mer, utföra mer, uppnå mer för kvinnorna. Tillsammans med olika organisationer har hon jobbat för fred i Liberia och har mycket att lära oss och välgörenhetsorganisationer. Mat, vatten och kläder är viktigt, men när de behoven är tillfredsställda är traumatiserade människor i behov av att prata och bygga upp sitt värde igen. Annars kan krig och dess konsekvenser verka vara den enda lösningen.

Jag kan ha svårt att läsa förklaringar om krig och olika "sidor" i det, det blir lätt en massa namn och årtal som är svåra att komma ihåg och hålla isär. Visst finns det en hel del namn och förkortningar även i den här boken, men jag har lättare för att hänga med. Tillsammans är vi starka är en välskriven, berörande och gripande bok om systerskap, familj, kamp för människors lika värde och kvinnors rätt i samhället. Det är en bok om att kämpa mot sig själv och världen, att våga ta risker och tänka framåt förbi det som många anser är omöjligt. Tillsammans är vi starka är en inspirerande feministisk bok jag kan rekommendera till välgörenhetsorganisationer som åker ut i krig, men även vanliga människor som behöver lite pushning i längtan att förändra en liten eller stor del av världen.


Första meningen: Moderna skildringar av krig liknar ofta varandra, inte för att omständigheterna är lika utan för att de berättas på samma sätt.
Antal sidor: 283
Förlag: Forum, 2012 
Originaltitel: Mighty be our powers, 2011
Översättare: Anna Sandberg

21 februari 2019

Historien om Leon: Schindlers yngste arbetare

av Leon Leyson

När Leon var tio år invaderade tyskarna Polen och hans familj tvingades flytta in i ett getto i Krakow. Leon hade svårt att förstå vad som hände och levde många gånger i ovisshet om hur det gick för familj och släkt. När de hamnar i arbetsläger räddas de av Leons pappas anställning på Oskar Schindlers fabrik, vilket även Leon fick trots sin unga ålder.

Det här är en sann, fasansfull berättelse. Leon Leysons berättelse vänder sig till barn men passar lika bra för vuxna, något att läsa tillsammans. Den är välskriven och har barnets ovetande självklara perspektiv samtidigt som den på ett moget sätt berättar den hemska sanningen. Det finns intressanta detaljer och relevanta berättelser som vävs ihop till en gripande berättelse.

I början presenteras många personer och det kan vara svårt att hålla isär det. Det underlättas dock under bokens gång. Gustaf Hammarsten har en behaglig berättarröst och jag slukade boken på några timmar. En viktig, intressant, relevant berättelse som borde ingå i någon slags kanon över böcker för mellanstadieklassrum, men även för vuxna läsare.

Ljudbok
Tid: 4 h och 30 min.
Uppläsare: Gustaf Hammarsten
Förlag: B. Wahlströms, 2017
Originaltitel: Carina Jansson
Översättare: The Boy on the Wooden Box, 2013

19 februari 2019

Jag och alla

När jag arbetade på förskola för några år sedan kom en 4-åring på en ramsa. Hon ramssjöng: "Vem är du? Vem är jag? Vem är du och jag?" samtidigt som hon pekade på sig själv och den hon stod mittemot. Ramsan spred sig bland barnen och frågan är intressant. Ett annat barn på förskolan hade svårt att lära sig säga "jag" om sig själv och det där är rätt knepigt. Hur många vuxna har inte stannat upp och frågat sig själv "Vem är jag egentligen?". Hur många barn har inte funderat över hur "jag" kan vara en person samtidigt som det verkar vara alla personer?

Ylva Karlsson och Sara Lundberg har tidigare vunnit Augustpriset på varsitt håll men har nu gjort ett bilderbokssamarbete. Jag och alla utgår från tio olika barn som alla kallar sig "jag". De har förstås varsitt namn, men ur sitt perspektiv är de alla "jag". Hur har jag det? Hur skulle det vara att sitta på det där tåget, vara i den där kohagen eller ha på sig den där fina klänningen? Varför är barnet på tåget argt och varför ligger ett annat barn i sängen och är sjuk? Tänk om jag var någon annan, hur skulle det kännas?

Jag visste inte att boken skulle handla om 10 barn när jag började läsa. Därför blev jag lite förvirrad men när jag läste vidare insåg jag genialiteten i tanken med boken. Det kändes med ens som att boken fick ett fantastiskt djup som fick mig att snabbt vilja läsa vidare. Jag och alla  kan leda till många intressanta samtal kring läsningen/tittningen, men även i resten av världen. Det kan öka medkänslan och känslan av att vi hör ihop. Det kan öka nyfikenheten för andra människor och vad de går igenom, som en motsats till avståndstagande och främlingsfientlighet. Det tror jag är otroligt viktigt. Det är lätt att tänkta "alla andra har det där och känner det här", men Jag och alla sätter igång tankarna kring rimligheten i det där. Vi bär alla på sorger och glädjeämnen och det är bättre med nyfikenhet än avundsjuka.

Karlsson och Lundberg har gjort ett riktigt bra jobb med både text och illustrationer. Med tanke på bokens mångfald och uppmuntran till nyfikenhet kan jag rekommendera den till alla förskolor, hem och andra platser där någon läser böcker.

Antal sidor: 32
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019

17 februari 2019

Mellan världen och mig

av Ta-Nehisi Coates

I ett brev till sin bok berättar Ta-Nehisi Coates om rasskillnader i USA. Han berättar hur det var när han växte upp, hur hans kropp togs ifrån honom, om de "vitas" Dröm och hur det ser ut idag. Han berättar om händelser som fått sitt avgörande endast på grund av människors hudfärg och rädslan han levt med. Han berättar om allt som blivit bättre sedan han själv var barn, men visar också på en fortsatt stor oförståelse och hur vita växer upp med människosyner de ärvt från tidigare generationer.

Men du är en svart kille och du måste ta ansvar för din kropp på ett sätt som andra killar inte kan veta någonting om. Du måste till och med ta ansvar  för andra svarta kroppars allra värsta handlingar; handlingar som, på något sätt, alltid tillskrivs dig. Och du måste ta ansvar för maktens kroppar - polisen som slår dig med sin batong hittar snabbt en ursäkt i det förstulna sättet du rör dig på. sida 76-77

Som vit, privilegierad, svensk får jag ta fram skämskudden. Fast det räcker inte. Coates vittnar om en helt ogrundad rasism som utförs av en yrkesgrupp som skydda samhället: poliser, oftast via poliser. Han vittnar också om hur vitas vittnesmål värderas högt över svartas, som knappt får berätta sin version av händelsen alls. Coates skriver om hemska vardagsförhållanden och en ständig rädsla för att möta en polis på dåligt humör. Finns det någon säkerhet när en polis ser Coates eller någon av hans vänner? Eller kan polisen skjuta bara för att en mörkhyad person rör sig på ett sätt hen tycker är konstigt? Tänk att leva med den rädslan... Och tänk att redan som barn behöva höra att en är åsidosatt på grund av färgen på huden:
Och hon var det slags svarta tjej som fått höra som liten att hon fick se till att vara smart, eftersom hon inte kunde förlita sig på sitt utseende, och sedan som ung kvinna fått höra att hon var snygg för att vara så mörk. sida 70
Mellan världen och mig kan ibland vara lite svår att läsa men den är otroligt viktig. Boken vidgade mina perspektiv och gav mig mer av den empati som jag som vit behöver. Även jag har blivit matad med åsikter från samhället med tankar som de flesta gånger är helt ogrundade, så låt oss lära oss mer. Det handlar om oss. Inte om något vi och de, utan om att öka förståelsen för vad våra medmänniskor blir utsatta för. Det handlar om dig och mig. Boken passar för de som upplever rasism, men även de som medvetet eller omedvetet deltar i rasismen och de som behöver vidga sina perspektiv utöver vad samhället matar oss med.

Första meningen: Min son, i söndags frågade programledaren för ett populärt nyhetsprogram mig vad det innebar att förlora sin kropp.
Antal sidor: 154
Förlag: Norstedts, 2016
Originaltitel: Between the World and Me, 2015
Översättare: Eva Åsefeldt

15 februari 2019

Skämmerskans dotter

av Lene Kaaberbøl

Ingen vill se Dina i ögonen. Om de gör det kan hon nämligen se allt de skäms för. Hur ska hon kunna få en vän? Hennes "gåva" känns mest som en belastning. Så en dag kallas Dinas mamma till Dunkars borg för att få en mördare att erkänna sitt brott. Snart dras Dina in och möter den maktgalna Drakan och hans hemska drakar...

En kompis rekommenderade mig den här serien eftersom hon tyckt så mycket om den när hon läste den i början av tonåren. Eftersom serien har några år på nacken tror jag att jag hade gillat den bättre om jag var i målgruppsåldern när de först publicerades. Sedan är ju den här typen av böcker inte riktigt min genre, men spännande, det är den!

Vi möter Dina i en avlägsen tid och även om männen är överrepresenterade finns det en del coola kvinnor. Språket känns lite åldrat, visst passar det bokens tidsålder men det känns ibland väl krystat för målgruppen. Skämmerskans dotter är full av äventyr och action. Det är spännande att läsa om nya gåvor och vad de har för för- och nackdelar samt hur personen hanterar det. Samtidigt lär vi känna ett antal intressanta karaktärer, som Nico, alkemisten och Drakan. Kampen mellan ont och gott är tydlig, samtidigt som Dina flera gånger ställs inför frågan vem hon kan lita på.

Boken lämpar sig bra för en 11-13-åring som vill läsa ett spännande äventyr med drakar och svärd, men även om vänskap, tillit och kampen för det goda. Serien har fyra delar och eftersom alla redan är utgivna är det bara att läsa på!

Första meningen: Strängt taget var det väl inte Cillas fel att jag blev biten i armen av en drake.
Antal sidor: 211 
Förlag: Rabén & Sjögren, 2010
Originaltitel: Skammerens datter, 2000
Översättare: Karin Nyman

13 februari 2019

Mio, min Mio

En trött, mörk måndagsmorgon i januari när jag satt mig på tåget tog jag fram hörlurarna och en ny ljudbok. När jag tryckt på play strömmade Astrid Lindgrens sagotantsröst uti mina öron och det blev en väldigt bra start på dagen. Astrid Lindgren som läser en av sina sagor - det kan inte bli mycket bättre!

Bo Wilhelm Olsson tycker väl inte direkt att han har en jättebra tillvaro. Han hålls hårt av sina fosterföräldrar (som hellre ville ha en flicka) och tittar på vännen som verkar ha en så fin relation till sina föräldrar. Plötsligt en dag hamnar Bo i landet i fjärran och blir Mio. Han får träffa sin fantastiska pappa och allt verkar vara så underbart där. Men snart visar det sig att Mio har ett farligt men viktigt uppdrag att utföra. Det för honom bortom det vackra till kusliga Katos fäste, hur ska han klara av att bekämpa honom?

Det var så mysigt att få höra denna berättelse direkt av Astrid Lindgren! Hon berättar men känsla och vet precis hur karaktärerna reagerar på olika händelser. Mio visar många känslor och är en driven karaktär. Samtidigt undrar vi vad som egentligen händer, drömmer han...?

Min, min Mio har sagans tydliga onda och goda sidor, här finns kärlek och fina saker men även sorgligheter som framkallar tårar. Det är spännande och uppmuntrar läsaren till att våga, trots att det kan kännas omöjligt och farlig. Det är dock tråkigt att kvinnliga karaktärer inte släpps fram till de viktiga rollerna. Min, min Mio är kanske inte en av mina Lindgrenfavoriter, men den växte i och med den här lyssningen.

Ljudbok
Tid: 3 h och 38 minuter
Uppläsare: Astrid Lindgren
Förlag: Astrid Lindgren Aktiebolag, 2019

11 februari 2019

När livet stannar: en berättelse om att överleva

av Malin Sävstam

I december 2004 firar Malin julen med sin familj i Thailand. Annandagen börjar med en härlig frukost och planer på en lugn, skön dag, men slutar i katastrof. Familjen hamnar mitt i tsunamin och bara två av de fem familjemedlemmarna kommer levande till Sverige.

Trots att jag bara var 11 år när tsunamin drabbade Thailand mitt under julhelgen kommer jag ihåg att jag snabbt insåg att det var allvar på riktigt. Samtidigt är det svårt att ta till sig att det var individer, precis sådana som du och jag, som drabbades. Malin Sävstams berättelse är naken och ärlig, fylld med stark och ibland "fula" känslor. I och med att hon själv läser upp sin bok blir det ännu mer känslofyllt och jag fick stänga av ljudboken några gånger för att orka fortsätta lyssna efter en andningspaus. Vilken fruktansvärd händelse! Vilken historie att bearbeta.

Persongalleriet är ganska stort vilket gör det rörigt ibland. Vem är det nu hon snackar om? Å andra sidan visar det på hur många människor Malin och hennes överlevande son Axel hade omkring sig. I efterhand kan hon se värdet i det, samtidigt som hon vågar visa att hon många gånger bad alla människor dra så långt därifrån de kunde. När livet stannar är en viktig bok för de som sörjer. Den behandlar livslust när det inte verkar finnas något kvar att leva för och den svåra relation som uppstod mellan familjens två överlevande. Jag uppskattar Sävstams uppriktighet och att hon delar med sig av så mycket, både fint och "fult". Trots att boken förmedlar så mycket hopplöshet och tragedi finns det ändå stråk av hopp som jag tror kan hjälpa andra människor i sorg. Oavsett om en är i sorg eller inte finns det mycket att fundera över och mycket att vara tacksam över. Det är så lätt att ta våra nära och kära för givet, men den här boken påminner oss, än en gång, om vikten av att visa kärlek till dem vi bryr oss om.


Ljudbok
Tid: 8 timmar och 20 minuter
Förlag: Bonnier Audio, 2014

9 februari 2019

Ett helt liv

av Robert Seethaler

När Andreas Egger är fyra år kommer han till byn där han kommer stannar stora delar av sitt liv. Han är med och bygger för liftarna som snart intar byn tillsammans med alla turister, han sliter för byn, finner och mister sin kärlek och tas ut i krig.

Det här är en österrikisk livsberättelse jag blev tipsad om i julkalenderbloggstafetten för några år sedan. På drygt 130 sidor berättas om ett lågmält liv som verkar vara ganska ensamt, men även om hur den introverta Egger verkar vara nöjd med det. Samtidigt får vi del av historien, om hur turismen kunde hjälpa en by att få elektricitet samtidigt som arbetet för turisterna orsakade förödande laviner. Vi läser även om andra världskriget och arbetsläger i Ryssland. Ett helt liv blandar kärlek med ensamhet och hopp med förtvivlan i en fint skriven livsberättelse. Boken är inte riktigt min genre och placerar sig därför inte på min topplista, men sammantaget gav den en intressant stunds läsning.

Första meningen: En februarimorgon nittonhundratrettiotre lyfte Andreas Egger upp den döende getherden Johannes Kalischka, som aldrig kallades något annat än Hannes med hornen av folket i dalen, från halmmadrassen som var genomvåt och luktade lite surt, för att bära ner honom till byn på den mer än tre kilometer långa stigen som låg under ett tjockt snötäcke. 
Antal sidor: 132
Förlag: Thorén & Lindskog, 2016
Originaltitel: Ein Ganzes Leben, 2014
Översättare: Jörn Lindskog

7 februari 2019

Så lärde jag mig att älska min kropp

av Linda-Marie Nilsson

Beach 2019 närmar sig. Eller satsar du hellre på beach 2020 eller 2050? Oavsett är det dags att börja nu, helst igår. Nej, jag talar inte om platt mage och slimmade lår. Istället stämmer jag upp i Linda-Maries kör om att börja älska sig själv. Det vore bra om du gör det när det är dags att gå till stranden i sommar, men projektet kan ta längre tid än så. Därför bör vi börja nu, helst igår.

Redan som barn förstår Linda-Marie att samhället tycker hon ser fel ut. Att hon är fel för att hon är tjock.

Vid det här laget hade jag redan förstått att jag var större än andra tioåringar och att det inte längre var någonting bra. Det hade andra barn börjat upplysa mig om i skolan. Men jag hade aldrig tänkt att min storlek var någonting som vuxna, som ju själva var så mycket större än jag var, hade lagt märke till. Men nu visste jag. Till och med vuxna tyckte att det var något fel på mig.     sida 22.

Det är så hemskt och avskyvärt att läsa hur Linda-Marie i tidiga år försöker förändra sig själv efter vad både barn och vuxna sagt. Hon berättar om hur andra antar sig ha rätten att kommentera hennes kropp bara för att hon inte är så smal som någon slags norm. Hur hon ser på filmer, ja till och med barnfilmer, att tjocka personer är klumpiga och dumma medan de smala tjejerna alltid får prinsen. Det verkar liksom vara okej att kommentera tjocka människors kroppar, "för så är det väl egentligen inte tänkt att de ska se ut?". Det sorgliga är att inte mycket verkar ha hänt sedan författaren växte upp i början av 1990-talet. Hon berättar frustrerande exempel från hela sin uppväxt och fram till idag. Hon berättar ärligt, naket och med så mycket känsla att jag blir frustrerad, ledsen och peppad. Det bästa av allt är att hon förstått att värdet inget hänger på det antal kilo vågen visar. Genom denna bok och sin kroppsaktivism på sociala medier vill hon få ifrågasätta alla konstiga ärvda tankar om tjocka personer och istället uppmuntra oss alla, tjocka som smala, att älska oss själva.


Trots alla krigs- och eländesrapporteringar vi ser och hör märker vi också en våg av människor som vill förändra världen till något bättre. Linda-Marie är definitivt en av dem och hon har gjort och gör mycket för kvinnors egna bilder av sina kroppar. Vi har så otroligt många olika sorters kroppar, hur kommer det sig att några retuscherade modellers kroppar fått bli normen? Det är dags att vända fokus från de där modereportagen och hetsande kontona på sociala medier och acceptera att vi är olika och att det är bra!

Första meningen: Jag vet hur folk behandlar dig och jag vet hur du behandlar dig själv.
Antal sidor: 150
Förlag:  Norstedts, 2018

4 februari 2019

Bli hjärnsmart

av Johan Rapp

Vilken studerande person vill inte ha smarta knep på hur pluggandet blir lättare, hur en lär sig mer och kommer ihåg mer? Det finns många böcker som behandlar det här ämnet och en av dem är Bli hjärnsmart. Jag skulle säga att den vänder sig till den som går i högstadiet eller gymnasiet, men även jag som pluggar på högskola fick tips. Egentligen passar mycket till vem som helst som vill lära sig och komma ihåg. Tipsen är ganska grundläggande och går inte på djupet, men jag tänker att många gånger räcker det tillräckligt långt.

Blir hjärnsmart har en snygg layout där text, illustrationer (ibland i serieliknande form) och grafik bygger upp lättlästa sidor. Texten är enkel med relevanta exempel. Jag har sparat flera uppslag och testade ett av tipsen när jag gjorde hemtenta för några veckor sedan: 25 minuter plugg, 5 minuter paus (gärna med lite snabbgympa eller klinkande på pianot), 25 minuter plugg och så vidare. På så sätt belönades hjärnan många gånger när jag klarat av ännu ett arbetspass.

Boken gjorde mig peppad på inlärning och jag kan rekommendera den. Lycka till med pluggandet!

Antal sidor: 112
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017

3 februari 2019

Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott - filmmanuset

av J.K. Rowling

I och med filmmanuset Fantastiska vidunder och var man hittar dem fick vi en ny bokserie från J.K. Rowlings magiska Harry Potter-värld. Boken gavs ut i manusform hämtat från filmen med samma namn. Jag visste inte att det planerades för en serie, men det verkar bli en trilogi. I höstas gick uppföljaren, Grindelwalds brott upp på biodukarna och nu finns manuset i bokform.

Jag föredrar att läsa boken innan jag ser filmen, eftersom boken oftast säger mycket mer. I det här fallet är det dock i princip samma grej: filmen följer ju filmmanuset. Därmed kan jag tycka att det var ganska intressant att se filmen först, för när jag läste boken kunde jag se scenerna framför mig. Dessutom fick jag en bättre förståelse eftersom jag hela tiden ser vem det är som säger vad. Jag måste erkänna att jag inte hängde med på allt i filmen. En bra läsupplevelse, helt enkelt.

Okej, till handlingen. Året är 1927 och vi börjar i New York. Den hemske fången Gellert Grindelwald har rymt och börjar samla ihop anhängare. De verkar inte riktigt veta vad han har i kikaren, men för Grindelwald är det klart: de renblodiga trollkarlarna ska styra över den icke-magiska världen. Det finns inga andra rätt. Samtidigt sänder Albus Dumbledore ut Newt Scamander på ett uppdrag till Paris. Det han inte vet är att han ska försöka stoppa Grindelwald, men snart går det upp för honom och han måste identifiera vilka som står på hans sida. Mitt i allt detta möter vi även Scamanders kärlek till alla fantastiska vidunder.

Jag tror att jag har svårt att inte gilla det här. Som jag skrivit många gånger tidigare har jag varit skeptisk till böcker och filmer som spinner vidare på succéer, men jag älskar att vara tillbaka i Rowlings magiska värld! Vi känner igen trollformler och historiska händelser som nämns i Harry Potter-serien, det är en härlig stämning, en kamp mellan gott och ont, vi gör till och med ett besök på Hogwarts och möter en yngre Dumbledore och Mcgonagall. Så mysigt! Dessutom får vi reda på smaskiga detaljer som förklarar händelser Potter dyker på..!

Det hade såklart varit roligare att få berättelsen i romanform med ännu mer fakta och berättelser från Rowlings underbara värld. Jag är däremot glad att manusformen finns med sina fina och stämningsfulla illustrationer (former, figurer och vidunder snarare än bilder från berättelsen). Jag ser fram emot nästa (sista?) bok som verkar komma ut 2020 (den finns redan upplagd på goodreads).

Jag är nyfiken. Vad tycker ni andra som läst den här eller den föregående boken?

Första meningen:
SCEN 1
EXT. NEW YORK, AMERIKANSKA TROLLDOMSMINISTERIET - 1927 - NATT
FLYGBILD över New York och MACUSA-byggnaden.

Antal sidor: 269
Förlag: Rabén & Sjögren, 2019
Originaltitel: Fantastic Beasts: The Crime of Grindelwaald - The Original Screenplay, 2018
Översättare: Lena Fries-Gedin och Jessica Gedin har översatt scenanvisningar och miljöbeskrivningar, Bengt-Ove Andersson har översatt dialogen

2 februari 2019

Harry Potter i ny kostym


I augusti är det 20 år sedan den första boken om Harry Potter kom ut på svenska. Jag var inte med riktigt från början men kommer fortfarande ihåg när jag lånade den första boken någon gång i mellanstadiet. Lagom till seriens Sverige-födelsedag får den ny kostym gjord av Olly Moss.

Omslagen var från början posters som sedan blev bokomslag till den tyska versionen ljudböckerna. Serien har en gemensam bakgrund med Hogwarts uppe i bergen och utöver det finns någon detalj som kännetecknar respektive bok. Här kan du läsa mer om arbetet och tankarna kring omslagen.



Jag tycker omslagen är fina och eftersom jag läst böckerna tycker jag de specifika detaljerna för varje bok är fina och stämningsfulla. Hur ser de ut på ryggen och baksidan? Jag kunde dock inte låta bli att tänka att den där enhetligheten är lite tråkig. Eller?

Det är roligt att serien får nytt liv när nya generationer växer fram. Många av de som läste HP-böckerna när de kom ut har säkert fått barn, syskonbarn eller kompisbarn som de gärna vill ska läsa böckerna. Då är det kul att det moderniseras. Samtidigt har vi ju de illustrerade utgåvorna, så det finn Harry Potter för flera olika smaker.

Vad tycker du om de nya omslagen?

1 februari 2019

Månadens bästa: januari

Ojoj vilken bra läsmånad! Tack vare en ljud- och e-boksapp har jag kunnat läsa, eller främst lyssna, på mer än vanligt. Hyllvärmarprojektet innefattade endast två böcker, Tillsammans är vi starka och Skämmerskans dotter, och dem har jag läst (låt oss ignorera att jag la till alldeles för många böcker på läslistan...).

Bland de bästa läsupplevelserna finns Bränn alla broar av Siri Helle för sin hjärtskärande romandebut med tänkvärd igenkänning. Jag gillade även Scener ur hjärtat av Malena Ernman och Svante Thunberg (ljudbok) samt Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty. Flickan som ville rädda böckerna av Klaus Hagerup och Lisa Aisato har fantastiska illustrationer som tillsammans med texten blir en hyllning till böcker och dess karaktärer. Ett särskilt läsminne blir när Astrid Lindgren läste sin bok Mio, min Mio för mig på tåget en måndagsmorgon, det var så mysigt!

Jag har även läst:

Vuxna
* När livet stannar: en berättelse om att överleva av Malin Sävstam (ljudbok)
* Tillsammans är vi starka av Leyma Gbowee
* Svart gryning av Cilla och Rolf Börjlind
* Bränd: en resa genom eld av Axel Schylström (ljudbok)
* En vinterlek av Elin Bengtsson (e-bok)
* Levande läppar rekommenderas av Johanna Nilsson (e-bok)
* Till varje pris av Sara Kadefors (e-bok)
* Bränn alla mina brev av Alex Schulman (ljudbok)

Unga 
* Bli hjärnsmart av Johan Rapp (e-bok)
* Skämmerskans dotter av Lene Kaaberbøl
* Så lärde jag mig att älska min kropp av Linda-Marie Nilsson
* Grindelwalds brott av J.K. Rowling

Barn
* Vad händer med jorden? av Grethe Rottböll och Sarah Sheppard
* Esperanza av Jakob Wegelius (e-bok)
* Historien om Leon: Schindlers yngste arbetare av Leon Leyson, Marilyn J. Harran och Elisabeth B. Leyson (ljudbok)
* Lämnad ensam av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore (e-bok)
* Förvandlingen av Anna Höglund (e-bok)
* Junker Nils av Eka av Astrid Lindgren och Leif Ruhnström

Bilderböcker
* Jojje 5 år av Ellen Karlsson och Monika Forsberg
* Nattstjärnorna av Ylva Karlsson och Katarina Strömgård
* Historien om Bodri av Hédi Fried och Stina Wirsén
* Bidde det då? av Pija Lindenbaum
* Grävlingens resa av Cecilia Heikkilä (e-bok)
* Glass på en onsdag av Mattias Edvardsson och Matilda Salmén


När det gäller hyllvärmarutmaningen för februari har jag inga böcker från februari tidigare år. Jag fortsätter att läsa hyllvärmare från en annan månad istället. Aktuellt antal böcker på tbr-listan: 92.

31 januari 2019

Scener ur hjärtat

av Malena Ernman och Svante Thunberg

Scener ur hjärtat, klipp från historien som spelar roll i framtiden. I sin bok skriver Malena Ernman om sina döttrar och sin man och vad de gått igenom. Om att behöva slita för att få plats i sjukvården, om diagnoser och om att inte passa samhällets mall. Hon skriver även om den kris mänskligheten står inför och blundar inför: klimatkatastrofen.

Malena Ernman inleder boken med att säga att det kanske är för tidigt att ge ut den här boken. Familjen brottas fortfarande med anpassningar som den och samhället kräver. Men vilken familj gör inte det? Det kanske är på grund av bokens andra inriktning som de faktiskt ger ut den nu. Vår jord lider men vi verkar inte förstå, särskilt inte de med makt.

Vår klimatkamp går inte ut på att rädda världen, det vi kämpar för är att få fortsätta leva som vi gör. - Malena Ernman

Familjen Ernman/Thunberg är ärliga och går rakt på. Det menar att vi inte längre kan väva in snacket om det här i skyddande bomull, att vi inte längre har några alternativ. Vi måste göra stora insatser nu, helst för 10 år sedan. Med ärliga fakta och bestämda ord för de fram sina åsikter som jag hoppas kan bli ögonöppnare för många. Det talas om att barnen är vår framtid, att de kommer rädda vår jord, men som äldsta dottern Greta säger kan vi inte vänta tills barnen kan göra skillnad. Det är vi vuxna som ställer till det, då borde det vara vi som ser till att vända de negativa trenderna.

Om vi ska sluta flyga måste tågen bli bättre, så säger alla och vad det innebär i praktiken är att blotta tanken på en försening är så totalt orimlig att vi hellre förstör levnadsvillkoren för alla kommande generationer än att utsätta oss för den risken. Alla är så vana att allt ska anpassas efter deras egna behov. Människor är som små bortskämda barn och sen gnäller de på oss barn för att vi är lata och bortskämda. - Greta Thunberg
Det är skönt att lyssna på de (exempelvis Hans Rosling i Factfulness) som säger att vi inte behöver göra så stora anpassningar, de som säger att vi kan ge en peng till skogsplantering för att kompensera flygresan till Thailand, men vi måste gå till botten med det här problemet. Vad får oss att tro att vi är "värda" en flygresa till andra sidan jorden när jorden själv får kramp och ångest som hotar oss alla?

Jag tänkte någon gång under lyssningen att jag måste ta en paus, jag orkade inte lyssna mer. Men jag tvingade mig att fortsätta. Klimathoten tonas ned så mycket, vi kan inte ta pauser för att förändra våra miljöskadliga beteenden bara för att vi inte orkar mer, för att det blir lite jobbigt, för att vi vill rusa på i den miljöskadliga takt vi håller. Jag hoppas många läser den här boken och får ännu en tankeställare. Tillsammans kan vi göra något för att hjälpa vår jord.

Ljudbok
Första meningen: Det här är min historia och min närmaste familjs, nästan som en självbiografi om man hade velat skriva en sådan.
Tid: 4 h och 50 min.
Förlag: Polaris

29 januari 2019

Bränd: en resa genom eld

av Axel Schylström

Två dagar innan studenten fick Axel tredje gradens brännskador över 70 % av hudkostymen. En lång tid med rehabilitering följde med både operationer och psykiska problem efter att hela hans yttre kropp förändrats. När Axel får göra att han inte kommer kunna använda sitt ben eller spela fotboll igen ger han allt för att motbevisa läkarna. Med stor kämpaglöd klarade sig Axel genom en otroligt jobbig rehabilitering och inspirerar idag människor genom både ord och sång.

Självbiografiska böcker upplästa av författaren har stor potential att bli riktigt bra. Det lyckas Bränd med. Axel berättar ärligt och med känsla om sin tragiska men hoppfulla och makalösa resa från otroligt brännskadad till inspiratör och tävlande i Sveriges största musiktävlingar. Han berättar om kamperna på intensivvårdsavdelningen, om människor som hjälpt honom och människor som inte kan sluta stirra på honom. Det är fascinerande att höra hur livsrevanschen får honom att kämpa för att klara det omöjliga. Han berättar naket om det svåra efter att han lämnade den trygga sjukhusmiljön: om att visa upp sitt nya, brännskadade yttre, att börja lära älska sig själv på nytt, flirta och återfå hoppet om att kunna få en flickvän.

Jag kunde inte sluta lyssna på boken. Den är spännande, ärlig och hoppfull. Axel har mycket viktigt att säga om vår fixering kring det yttre men visar även sin sårbarhet. Det är fascinerande att läsa om hur han står upp för sig själv och hur han kan inspirera andra att göra likadant. Han inspirerar och peppar och därför vill jag rekommendera boken.

Ljudbok
Tid: 5 h
Uppläsare: Axel Schylström
Förlag: Word audio, 2018

27 januari 2019

Förintelsens minnesdag: Historien om Bodri

Idag är det förintelsens minnesdag. Trots att jag uppmärksammat denna dag på bloggen många gånger tidigare kommer jag göra det igen. Att minnas vad som hände och konsekvenserna av främlingsfientlighet verkar tyvärr bli allt viktigare.


Sedan förra året har jag läst Vi kommer snart hem igen, Jag heter inte Miriam och Historien om Leon (recension kommer snart). Snart vill jag ta mig an Tatueraren i Auschwitz. Först ska jag dock recensera en bilderbok jag fått från Natur & Kultur.

Boken är skriven av Hédi Fried och illustrerad av Stina Wirsén.

Hédi är en av de få överlevande från förintelsens förödelse. Hon har föreläst och skrivit artiklar och en bok. Nu vänder hon sig till barn genom denna bilderbok. Historien berättas genom Hédis perspektiv men även genom hunden Bodris. Boken börjar i ett bostadsområde där Hédi leker med sin vän Marika. De är ganska lika men plötsligt en dag är bara en av dem accepterad. Hédi skildes från sina föräldrar när hon togs till koncentrationslägret. Men hon kom därifrån.

Förintelsen är ett svårt ämne att prata om, särskilt med barn. Det är en väldigt hemsk berättelse, men Historien om Bodri kan förhoppningsvis öppna upp för samtal. Stina Wirséns illustrationer är fantastiskt fina. De är fyllda av färger som hjälper till att förmedla känslor. Det svarta som tar över, det grå som visar hur individerna blev en homogen ovärdig grupp och sedan de härliga färgerna i befrielsen.

Boken vänder sig till 3-6-åringar. För många i den åldern kan boken kännas skrämmande och otäck, särskilt bilderna från koncentrationslägret och hur det drabbade Hédi och hennes syster. Därmed blir det viktigt för den läsande vuxna att vara observant på barnets känslor och tankar. Budskapet är dock viktigt att föra fram, så att vi kan stoppa de främlingsfientliga vindarna som hotar i gathörnen.

Första meningen: Bodri var min bästa vän, hans päls var len och brun. 
Antal sidor: 24
Förlag: Natur & Kultur, 2019

Vilka böcker på temat kan du tipsa om?

25 januari 2019

Flickan som ville rädda böckerna

av Klaus Hagerup och Lisa Aisato

Anna älskar att läsa. Hon älskar att försjunka i böcker och att lära känna karaktärerna och de liv de lever. Biblioteken är fantastiska, men vad händer med de böcker som ingen lånar? När Anna får reda på det finns det bara en sak hon ska göra: hon måste rädda böckerna!

Det här med böcker om böcker känns som en egen kategori. En kategori där boknörderiet når nya nivåer och alla bokmalar får en bokälskande vän (om de inte har det irl). Flickan som ville rädda böckerna tillhör denna kategori och bjuder läsaren på väl valda nya bekantskaper. Dessutom har Lisa Aisato gjort otroligt fina och magiska illustrationer; när jag läste boken blev jag helt trollbunden och kände: wow! Jag gillar verkligen den här boken! Den tar kärleken till böcker på allvar, månar som berättelser, karaktärer och om alla böckers lika värde, vilket i princip handlar om alla författares och illustratörers lika värde. Tänk vad många bra böcker vi missar, böcker som blir bortgallrade och bortglömda...

Flickan som ville rädda böckerna bjuder på empati och kärlek, fantasi och fascination. Här finns möten både över generationer och mellan karaktärer och läsare/tittare. Ett härligt högläsningsäventyr och en riktigt fin pärla som jag gärna rekommenderar!


Första meningen: Anna var sällan rädd. 
Antal sidor: 70
Förlag: Bonnier Carlsen, 2018
Originaltitel: Jente som ville redde bøkene, 2017
Översättare: Lotta Bergqvist

23 januari 2019

Bränn alla broar

av Siri Helle

Liv har lyckats. Hon har ett eftertraktat finansjobb, förtroende från kollegorna, hon är välbetald, ambitiös och fyller instagram med perfekta bilder. Men bakom allt det där finns så mycket sorg och smärta. När det känns som att hon är på botten hittar hon ett brev hon skrev till sig själv när hon gick på gymnasiet. Hon skrev att om hon någon gång funderar på att ta sitt liv ska hon ge det en andra chans. Under tre månader kan hon göra saker hon inte gjort om hon fortsatt med duktigheter och spendera alla sparpengar. Dödsdatumet kommer allt närmre, men det gör även den nya vännen Sanna som verkar vända upp och ned på livet.

Bränn alla broar beskrevs någonstans som en feel good med djup, vilket tilltalade mig. Om du gillar Colleen Oakleys Inte för nära kanske det här kan vara en bok för dig.

Huvudpersonen lever med många destruktiva tankar som sakta bryter ned både henne och hennes andra relationer. Trots allt som verkar så bra har hon ingen bra relation till sig själv och det är smärtsamt att läsa om Livs bild av sig själv samtidigt som en kan förstå delar av de andra karaktärernas blickar och outtalade tankar. Här presenteras en duktig flicka som sliter hårt och tror att det är livet. Jag och säkert många (unga) kvinnor kan känna igen mig i mycket. Med detta blandas lockelsen i att strunta i allt, göra det där en drömmer om men inte vågat. Om en vet att en ska dö, vad skulle en göra då? Hur skulle det påverka andra?

Författaren Siri Helle är nyutbildad psykolog och hon har fått med många intressanta karaktärer, dialoger och tankemönster. Veronica, Frank, Sanna och hennes vänner, farmodern. Boken är genomtänkt, genomarbetad och full av kärlek till alla de som känner orimliga prestationskrav. En strålande debut!

Trots att jag läste den här boken i början av januari kan jag säga att den kommer hamna på topplistan över de böcker jag läser 2019. Även om boken på många sätt är mörk och tung finns det roliga och härliga scener som ger ett hoppfullt perspektiv på livet. Här finns mycket tänkvärt och en igenkänningsfaktor som är väl värd att diskutera.

Första meningen: Liv låg på sängen och grät.
Antal sidor: 282 
Förlag: Louise Bäckelin förlag, 2018

21 januari 2019

Kärlek, hat och andra filter

av Samira Ahmed

Maya är född i USA och lever som många andra tonåringar, samtidigt som hon påverkas av sin indiskmuslimska bakgrund och föräldrarnas förväntningar. Maya drömmer om att plugga film i New York, medan hennes föräldrar tycker hon ska plugga medicin eller juridik på en skola närmre dem. Maya drömmer om Phil, som redan har en flickvän, medan föräldrarna hittat en passande muslimsk kille åt henne. På toppen av alla svåra val kommer en terrorattack där den misstänkta gärningspersonen har samma efternamn som Maya, och hennes liv förändras ordentligt.

Maya lever i en kulturkrock som gör att drömmar och förväntningar lätt trasslar ihop sig. Vi märker snabbt att hon har svårt att komma överens med sina föräldrar, särskilt eftersom hon håller en del hemligt. Samtidigt finns kärleken till dem där, de gör ju trots allt det de tror är rätt, från deras uppväxt. Den här krocken är intressant att läsa om.

Jag hade lite svårt att ta mig igenom boken. Jag läste ett kapitel, men kände inte "bara ett kapitel till". Förutom i slutet, då ville jag gärna veta hur det skulle sluta. Det händer ganska mycket i boken, men författaren hade kunnat jobba mer med mycket av det (förutom en särskild del av berättelse som följer som en röd tråd och är mycket bra). Det är egentligen en ganska intressant bok som jag tror att många skulle kunna känna igen sig i. Den gestaltar familj, vänskap, kärlek, indiskmuslimsk kultur och rasism, men tyvärr når den inte riktigt fram till mig.

Första meningen: Hans tankar vandrar ett halvår tillbaka i tiden till en stinkande källare.
Antal sidor: 293
Förlag: Lavender Lit, 2018
Originaltitel: Love, hate and other filters, 2018
Översättare: Cecilia Falk

20 januari 2019

Födelsedag!

Pixabay.com
Idag firar vi en 9-åring, nämligen min blogg! Tänk vad tiden går fort osv. Förutom enstaka dippar har jag levererat inlägg varannan till var tredje dag i 9 år och som det ser ut nu kommer jag fortsätta med det. Hoppas att ni fortsätter följa med!