5 februari 2017

Om jag får stanna

av Kajsa Gordan

Ilona går till skolan, fotbollen och vännerna med en orosklump i magen. När som helst kan hennes familj få avslag på ansökan om uppehållstillstånd, och då måste de åka tillbaka till ett land där de inte kommer kunna leva. De har väntat i sex år. Ilona är som alla de andra barnen i klassen, varför skulle inte just hon få stanna?

Det här är riktigt bra! En "vanlig" tweeniesroman med skola, vänner och familj, ni vet sådant som de flesta är med om, men med ett otroligt viktigt ämne. Ilona kan nämligen när som helst bli utvisad tillsammans med sin familj.
För ett tag sedan var det några som tände eld på flyktingförläggningen som ligger vid fotbollsplanen. Som tur var klarade sig alla. Jag är alltid rätt att det ska hända mig eller min familj något. Rädslan är som en tröja som jag inte kan ta av mig.      sida 44
Tyvärr är det verklighet för många barn i Sverige idag, och många barn känner någon i Ilonas sits. Den här boken vänder sig till till båda. Medberättaren Stella står för barnet med trygg uppväxt i en  familj med god ekonomi. Hon plågas stundtals av dåligt samvete som har det så bra och klagar på "lyxproblem". Även här tror jag många kan känna igen sig.
Så har jag gjort det igen, pratat om mina lyxproblem. Ilona delar badrum med femton andra och jag har inte fått duscha på min vanliga tid. Och Sandro som inte går i skolan, när Ilona tycker att skolan är som en present.     sida 53
Jag hoppas verkligen den här boken, och liknande, dyker upp på alla skolbibliotek. Vi behöver skapa förståelse och igenkänning! Jag hade gärna önskat ett fylligare slut, annars tycker jag boken har ett bra upplägg med lagom många karaktärer, en intressant story som förs fram i bra takt. Det är spännande att följa de två berättarna. En läsvärd roman för tweenies, och ett bra underlag för diskussioner om vad som händer i Sverige och världen idag.

Första meningen: Är det säkert att det är okej?
Antal sidor: 139
Förlag: rabén&sjögren, tack för recex!
Utgivningsår: 2017

1 kommentar:

  1. Åh, den där ligger högt upp i min Att läsa-hög! :)

    SvaraRadera