26 juni 2017

20 år med Harry Potter!

Källa
Idag är det 20 år sedan den första Harry Potter-boken publicerades! Tack J.K. Rowling, att du berikade världen med din serie!

Här borde jag kanske skriva något känslomässigt och hyllande, men jag tror inte jag får till rätt ord just nu. Jag har varit fast vid Harry Potter-böckerna från första sidan, och det säger en hel del, eftersom jag sällan läser fantasy. Harry har det lilla extra!

Hur som helst, jag gillar statistik, och blev tipsad om en sida där ett gäng nördar räknat ut t.ex. vilken trollformel som förekommer oftast och vilka magiska djur som nämns mest. Extremt nördigt, väldigt roligt!

På min omläsningsrunda av Harry Potter-böckerna har jag kommit till Harry Potter och Fenixorden. Det går lite segt just nu, hela boken känns ibland lite seg eftersom den är så väldigt lång... Men i sommar lär jag ha mer tid att läsa!

Här mina recensioner, så här långt:
Harry Potter och de vises sten
Harry Potter och hemligheternas kammare
Harry Potter och fången från Azkaban
Harry Potter och den flammande bägaren
och om du vill nörda vidare:
Fantastiska vidunder och var man hittar dem (skolboken)
Fantastiska vidunder och var man hittar dem (filmmanuset)

24 juni 2017

Tips för en bokplöjarsommar

Antingen tänker du att du ska ta tag i de där tegelstenarna du länge velat läsa. De är ju trots allt smidigare att läsa på semestern än att behöva släpa med i väskan till skolan/jobbet eller vad det nu kan vara. Eller så vill du plöja igenom en hel massa bra böcker. Om du tänker på det senare, finns här en lista på bra böcker.

Kanske en bok fylld med kärlek?
Mitt hjärta går på
Du, Bara
Anna och den franska kyssen 

Kanske en bok med ett viktigt ämne?
Som stjärnor i natten
Dumplin´ 
Billie: avgång 9:42 till nya livet
Skärvor av minnen
Djupa ro
När hundarna kommer 

Kanske en rolig bok med djup?
Den ökända historien om Frankie Landau-Banks
Den här sommaren kan bli min död 
Konsten att ha sjukt låga förväntningar (och de två efterföljande)   
 
Kanske en bok av David Levithan? 
Ibland bara måste man
En bit av mig fattas  

Kanske en bok som är lite svår att lägga in i någon av ovanstående kategorier?
Kanske är det allt du behöver veta
Fangirl
Det är dags att inte freaka ut
Oceanen vid vägens slut

20 juni 2017

Författare i P1

Förra veckan blev det känt vilka som sommarpratar i P1. Bland dem finns faktiskt två ungdomsboksförfattare! Först av dem är Ann-Helén Laestadius (t.ex Tio över ett) som pratar 30 juni och sedan Moa Herngren (aktuell med Ni kommer sakna mig) den 20 juli.

Utöver dem pratar följande författare:
28/6 Johan Hakelius
3/7 Ulf Ekman
8/7 Linda Boström Knausgård
14/7 Johannes Anyuru
23/7 Stig Björkman
26/7 Kalle Lind
30/7 Fredrik Backman

Hela listan hittar du här.

17 juni 2017

Liten bokhylleenkät

Lyrans Noblesser har gjort en enkät om bokhyllor. Häng gärna på!

1. Hur sorterar du böckerna i din bokhylla?
De är sorterade delvis efter genre, alla efter färg. Böcker i samma serier står dock ihop.

2. Hur många språk finns i din bokhylla? Vilka?
Jag tror jag har någon bok på engelska, men de allra flesta är på svenska.

3. Vilket land kommer de flesta böckerna från?
Sverige, Storbritannien och USA, skulle jag tro.
 
4. Flest män eller kvinnor? Eller ungefär lika?
Jag läser, omedvetet, fler böcker av kvinnor.
 
5. Vilka genrer/kategorier har du i bokhyllan (deckare, dramatik, bilderböcker, reseskildringar o s v).
Mest skönlitteratur för ungdomar. Det finns även några fantasy, bilderböcker, receptböcker, notböcker, biografier och några få deckare. Ganska många "livsåskådningsböcker".
 
6. Visa gärna en shelfie! 

Den här bokhyllan står i vardagsrummet. Här finns mest ungdomsböcker, bilderböcker och några biografier uppepå. Här finns även min Harry Potter-hylla! (Och spel)

 I köket hittar vi nästa bokhylla. Här står receptböcker, nästan bara för vegetariskt och bakning.

På trappavsatsen på övervåningen står (vanligtvis) en fåtölj framför de här hyllorna. Överst är det pocket i olika genrer. Nederst är det svarta och mörka skönlitterära böcker (de som inte fick plats i vardagsrummet).
I sovrummet finns tre hyllor. På översta finns deckare (och min brudbukett), på mellanhyllan och nedersta finns livsåskådningsböcker. Nederst finns även en hög med notböcker.

Nu är jag nyfiken på era shelfies!

14 juni 2017

Sophies historia

av Jojo Moyes

Frankrike, 1916. Tillsammans med sin syster driver Sophie Lefèvre familjens hotell, medan deras män slåss vid fronten. En tysk kommendant bestämmer att systrarna ska börja servera en trupp soldater middag varje kväll. En kväll får han syn på ett porträtt av Sophie, som hennes man har gjort, och det blir början till något som förändrar Sophies liv. Hundra år senare får Liv porträttet från sin man, strax innan han plötsligt dör. Än en gång orsakar porträttet turbulens.

Jag har hört mycket gott om Jojo Moyes och många som tyckte väldigt bra om hennes böcker. Trots det har Sophies historia stått oläst i min bokhylla rätt länge. Nu var det dock dags, och jag är glad att jag sparat den här pärlan så länge, för den är riktigt bra!

Jag gillar historia i lagom mått. Helst inte redogörelser, men när jag får följa en människa i en annan tid fastnar jag ofta för berättelsen. Min känsla är att skönlitterära böcker om Frankrike under första världskriget är ganska ovanliga, därför uppskattade jag att få lära mig mer om detta. Samtidigt får jag en riktigt genomarbetad och välskriven berättelse om Sophie, hennes familj och deras svårigheter. Det känns nära och äkta. Trots att det finns en del feel good-inslag i boken, finns det även tunga motgångar, vilket ger djup och lyfter boken.

Senare i boken stiftar vi bekantskap med Liv. Att vi då redan känner till mycket om Sophie, kvinnan på porträttet, gör det intressant och jag får en större medkänsla i konflikterna. Å andra sidan är det mycket vi inte vet, och tillsammans med Liv och de människor hon möter, får vi vara med och klura i detaljer i historien. Genom boken får vi lära känna flera intressanta karaktärer, och ibland se ur olika personers perspektiv, även om fokus ligger på Sophie och Liv. Ibland blir det lite rörigt, särskilt en del (skriver inget mer pga spoilervarning) i slutet, men överlag gillar jag boken mycket och läser gärna mer av Moyes, för här verkar finnas ett väldigt bra författarskap!

Första meningen: Jag drömde om mat.
Antal sidor: 438
Förlag: Printz Publishing, 2014
Originaltitel: The Girl You Left Behind, 2012
Översättare: Emö Malmberg

8 juni 2017

Dikter och fragment

av Sapfo. Tolkning, inledning och kommentarer: Vasilis Papageorgiou och Magnus William-Olsson

Inspirerad av den feministiska kanon tog jag mig an Dikter och fragment av Sapfo, som skrevs ca 500 f. Kr. Trogna läsare vet att jag sällan, nästan aldrig, läser poesi, och den här boken var väl kanske inte rätt bok att börja med. Som titeln säger innehåller den många fragment, alltså inte hela meningar, rader, dikter, utan ibland bara enstaka ord som tagits ur sitt sammanhang av förklarliga skäl: ålder, åldrat papper, svårtytt. Diktläsningen hade kanske underlättats om översättarna markerat bortfallen. Det finns inga former av klamrar, t.ex. [ ] eller ( ), orden är istället uppstaplade i den ordning de kunnat uttydas.

Förutom fragmenten finns det även några fullständiga dikter. Det jag uppskattar med både dem och fragmenten är att många av dem lika gärna hade kunnat skrivas idag. Vissa tankar och funderingar verkar vara tidlösa och universella. Sapfo skriver mycket om kärlek, förmodligen både hetero-, homosexuell och kanske till familjen och naturen. Det handlar om ensamhet och en hel del om bröllop. Det är fascinerande att Sapfos ord kan tilltala mig som läsare 2500 år senare! Förmodligen skulle det kunna hålla lika länge till.
104
Aftonstjärna, du återför allt som den lysande gryningen skingrat,
fåret du för, geten du för, barnet för du åter till sin moder

Vackrast av alla stjärnor

102
Käraste mor, jag kan inte arbeta med väven,
ty smidiga Afrodite lät åtrån till en yngling övermanna mig
Det som kan verka ålderstiget, eller inaktuellt och främmande för mig, är att Sapfo skriver mycket om grekisk mytologi och gudar som får symbolisera känslor och händelser i texterna, men även spela vissa roller. Eftersom jag inte är särskilt påläst eller intresserad av grekisk mytologi, tappade jag lätt intresset och läste bara på när detta dök upp eller kommenterades.

Eftersom jag inte är särskilt påläst i Sapfo eller poesi, kan jag inte säga mer om översättningen eller om bearbetningarna känns trogna. Däremot uppskattar jag de inledande sidorna med en inblick i Sapfos liv, om den starka kvinna hon var. Titta bara på en av anledningarna till att dikt- och fragmentsamling hamnar på den feministiska kanon:
I motsats till antikens manliga poeter syftar det begär dikterna uttrycker heller inte till att erövra, äga eller kuva sitt föremål [...] Hennes röst avser inte att dominera, utan underminerar snarare maktförhållandet mellan den som åtrår och den åtrådda."   Sida 19-20 
Första meningen: Ett av fragmenten i den här boken lyder: "Jag säger dig, man kommer att minnas oss i framtiden".
Antal sidor: 133
Förlag: Ordfront, 2006

5 juni 2017

Feminismens ABC

text: Lisa Mattisson, illustrationer: Moa Hoff

Okej, sätt den här boken i händerna på alla som läst eller läser historia. Den behövs nämligen som komplement till alla de mansdominerade historieböckerna. För, tro det eller ej, det finns massor av kvinnor som gjort saker som förändrat vår historia. Konstigt nog verkar det dock inte generellt nämnvärt.

Feminismens ABC ger namn, årtal och en kort levnadsbeskrivning på 29 framstående, feministiska kvinnor och vad de gjort. Jag har nog bara hört talas om tre, fyra stycken, ändå har de bland annat tagit bort homosexualitet från listan med sjukdomar, tagit 70 patent, kämpat för mänskliga rättigheter, dragit igång reklambranschen och etablerat begreppet "genus".

Boken är så kort att du skulle kunna läsa den på en lunchrast, eller i lite lugnare takt när du kommer hem. Här finns nämligen mycket att lära, föra vidare och bli inspirerad av. En liten pärla, fylld med starka människor att ta till förebild.

Första meningen: I en tid då kvinnor bara i undantagsfall tilläts agera i näringslivet stor en nybliven änka med en liten nyfödd dotter på armen och sa: "Ingen är så ensam som jag". 
Antal sidor:  33
Förlag: Leopard förlag, 2017

2 juni 2017

Månadens bästa: maj

Den bästa boken jag läste i maj var Väntarna av Cannie Möller.

Utöver den har jag läst:
* Monstret och människorna - Mats Strandberg och Sofia Falkenhem
* Matilda upptäcker tomat - Frida Lundgren och Carina Ståhlberg
* Matilda upptäcker majs - Frida Lundgren och Carina Ståhlberg
* Kartan - Aaron Becker
* Återkomsten - Aaron Becker
* Våra kemiska hjärtan - Krystal Sutherland
* Veterinär Vims - valarnas hjälte - Tanja Matila och Emma Ganslandt
* Natten - Sara Villius och Mari Kanstad Johnsen
* En ö i havet - Annika Thor
* Anrop från inre rymden - Elin Nilsson




Återigen drabbades jag av en lässvacka. Därför koncentrerade jag mig inte på temautmaningen, som handlade om mamma, pappa, barn. Jag tycker dock att följande böcker passar in på temat: Monstret och människorna, Veterinär Vims - valarnas hjälte, En ö i havet och Anrop från inre rymden. I juni är temat landsbygd, glesbygd, hembygd, jag får se vad jag läser, kanske passar något in.

31 maj 2017

Anrop från inre rymden

av Elin Nilsson

Att förlora sin bästis och kyssa någon förbjuden. Att leva upp till förväntningar och ta hand om syskon och föräldrar. Att resa utomlands och framför allt: att fundera över livet och allt som verkar ropa från det inre.

Elin Nilsson har tidigare gett ut Istället för att bara skrika och Flyt som en fjäril stick som ett bi, som vänder sig till tonåringar. Anrop från inre rymden är en novellsamling där huvudpersonerna rör sig i gränslandet mellan barn och tonår. Det händer så mycket spännande i denna ålder! Identiteten, livsstil och alla val ifrågasätts, samtidigt som ett gäng vänner kan ha kommit helt olika i utvecklingen. Som upplagt för omvälvande situationer, frågor, glädje och sorg.

Huvudpersonerna är i olika stadier av utvecklingen från barn till ungdom, vilket gör att Nilsson fångar målgruppen på ett väldigt bra sätt. Jag tror många kan känna igen sig i en eller flera noveller, vilket gör boken till en bra bok för klassrumsdiskussioner. Som jag skrev i inledningen behandlas många olika ämnen. Jag gillade särskilt novellen om Adam som hjälper sin pappa med skörden, eftersom jag själv kunde känna igen mig i mycket, och för att lantbruk sällan får en plats i ungdomsböcker. Någon novell frustrerar mig, någon känner jag inte alls igen mig i, en annan får mig att vilja krama om huvudpersonen eller skaka lite vett i hen. Jag hade dock gärna läst om mens och kroppens förändringar, som jag själv funderade en hel del på i denna ålder. Alla de känslor boken förmedlar ger dock bra läsupplevelser, och jag tror den tänkta målgruppen kommer uppskatta novellerna.

Jag gillar verkligen titeln: Anrop från inre rymden. Hur mycket är det inte som verkar ropa från det inre? Hur stor plats tar inte detta i vardagen? Tweeniesåren är en omvälvande tid, och ibland verkar det inre ta större plats än det som händer utanför. Titeln visar på stor respekt för tweenisarnas känslor och verklighet.

Första meningen: Doris var på smällen
Antal sidor: 160
Förlag: Alfabeta, 2017

29 maj 2017

Läshög inför feministisk sommar: juni

Som jag skrivit kommer jag delta i Lyrans sommarutmaning, som handlar om att läsa feministisk litteratur. Eftersom utmaningen pågår i tre månader (juni, juli, augusti), kommer jag göra en läshög per månad. Detta inlägg handlar därför om vad jag funderar på att läsa i juni.


Min syster och jag har valt första boken till vår bokklubb, det blir Vi kom över havet. Innan vi börjar med den tänkte jag läsa Feminismens ABC och kanske även Dikter och fragment. Jag är även intresserad av Lila hibiskus, men vi får se hur mycket jag hinner.

Har du några tips?

28 maj 2017

Väntarna

av Cannie Möller

I det lilla samhället Bergås brinner flyktingförläggningen, och Zahin, som precis blivit nekad uppehållstillstånd, blir anklagad. Snart visar sig dock extrema åsikter mot flyktingarna i Bergås, och hela Sverige. Vi följer även Zara, som skiljts från sin familj i flykten från Afghanistan och Mira, som inte förstår de extrema åsikterna, och fram för allt inte hur hennes bror kan tänka som han gör. Vi följer även några andra människor, alla med olika åsikter och synvinklar på de människor som flytt och hamnat i Bergås.

Idéerna till den här boken fick Cannie Möller efter att ha volontärarbetat på ett boende för nyanlända flyktingar. Det märks att hon pratat med och studerat många människor. Möller skriver på ett trovärdigt och enastående sätt om starka åsikter, både från nyanlända, nazister och människor som bott längre i Sverige. Ibland blir jag rädd för det hon skriver, det är så extremt att det nästan känns förbjudet att skriva. Det visar å andra sidan på att författaren inte är rädd för situationen, utan vill ge en sann bild av vad som händer. Det lyckas hon riktigt bra med, och detta hoppas jag hon når ut med till många.

Bokens olika synvinklar styrker handlingen. Läsaren får se in i många olika människors tankar och känslor, utan att det blir rörigt, istället blir jag en av dem. Jag fylls av ilska, sorg, medlidande, glädje, vemod, hopplöshet och hopp medan jag läser. Riktigt starkt!

Boken säger sig ha unga vuxna som målgrupp. Läsaren får följa 16-åringar, men även 20+:are och vuxna, vilket jag tycker gör den läsvärd för många. Jag är glad att en sådan här bra bok vänder sig främst till ungdomar, men hoppas att den når högre åldrar. Väntarna har en viktig handling och vill skapa förståelse. Därför vill jag rekommendera boken till alla som är intresserade av flyktingfrågan; till de som tycker vi ska ha öppna gränser, till de som tycker vi ska stänga gränserna, och till alla som funderar däremellan.

Första meningen: Han står med brevet från Migrationsverket i handen.
Antal sidor: 246
Förlag: Hoi förlag, 2017

24 maj 2017

En ö i havet

av Annika Thor

Kriget kommer allt närmre, och systrarna Steffi och Nellie skickas från Wien till Sverige, i väntan på att familjen ska få inresetillstånd till Amerika. De ska bara vara i Sverige högst några månader. Väl framme får de dock inte bo ihop, tiden går och inget blir som de tänkt. De måste börja anpassa sig för livet på en ö i havet.

Annika Thors böcker om systrarna Steffi och Nellie firar 20 år med nyutgivning med nya, stilrena, hållbara omslag. En ö i havet filmatiserades 2003 och gick som serie på tv. Jag tittade med glädje, och minns även hur min mellanstadielärare läste högt för oss ur någon av de fyra böckerna i serien. Jag gillade det, och gör det än idag.

Steffis känslor pendlar mycket, men mest känner hon sig rätt ensam. Det är svårt att få vänner, kvinnan hon bor hos är rätt sträng och säger inte mer än nödvändigt, och lillasyster Nellie anpassar sig mycket snabbare till det nya livet. Nästan som om hon trodde att de skulle stanna. För samtidigt som de lär sig svenska, om Sverige och livet på ön, går tankarna ofta till föräldrarna som bor kvar i Wien, med villkor som blir allt sämre på grund av att de är judar. När ska föräldrarna komma och hämta döttrarna? När ska familjen åka till Amerika? Kan de inte föräldrarna också få komma till Sverige? Vardagsliv blandas med livsfrågor och oron och orättvisorna i kriget.

Eftersom jag läst hela serien tidigare tyckte jag handlingen kändes lite långsam. Det berodde säkert på att jag ville återuppleva hela storyn på en gång. För en förstagångsläsare tror jag inte detta blir något problem.

Trots att serien har 20 år på nacken är den väldigt aktuell, tidlös, och kommer förmodligen fortsätta vara det många årtionden framöver. Både för ungdomar och vuxna. Annika Thors roman är mycket bra, välskriven och intressant. Därför borde den läsas av en ny generation.

Första meningen: Tåget saktar in och stannar.
Antal sidor: 285
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017 (original 1996)

21 maj 2017

Sommarläsningsenkät

Gokväll! Hoppas ni haft en bra helg! Hos mig har solen strålat och värmen varit nära. Igår gifte sig två fina vänner och idag har vi planerat scoutläger. Nu tar jag tag i en sommarläsningsenkät som Lyran har satt ihop:

1. Brukar du läsa mer eller mindre, eller som vanligt på sommaren?
Jag tror det blir ungefär som vanligt. Vissa semesterveckor gör jag så mycket annat att jag inte hinner med/tar mig tid att läsa, till exempel scoutläger och Gullbrannafestivalen. Andra veckor är betydligt latare med mer läsning.

2. Läser du samma typ(er) av böcker som under övriga delar av året, eller läser du något speciellt på sommaren?
Jag brukar läsa en deckare under sommaren, kanske en typisk sommarbok eller någon lite tjockare när jag är hemma (och inte behöver släpa med mig den till jobbet). Annars läser jag som vanligt.

3. Beskriv den ultimata sommarläsningsplatsen! Inkludera gärna smaker, dofter osv.
När vi gifte oss förra sommaren fick vi en hängmatta. Den hängdes inte upp förrän för någon vecka sedan, så jag ser fram emot lata dagar under körsbärsträdet. Solens strålar tar sig ner genom lövverket, det blåser en varm vind bland grenarna. Dofter från nyklippt gräs och vinbärsbuskarna bredvid. En milkshake, en sovande katt. Det lär bli bra. 

4. Vilken bok är perfekt för en slö dag på stranden/i hängmattan?
En deckare för den mörkrädde, en feel good eller Harry Potter. Han går alltid hem.

5. Berätta om en bra bok som utspelar sig på sommaren! 
Systrar i jeans är verkligen sommar för mig! Läste dem under några somrar som tonåring, och minns att jag tyckte väldigt mycket om dem. De handlar om systerskap, livet och ett par jeans som håller ihop de fyra huvudpersonerna när de för första gången skiljs åt under en hel sommar. Kanske dags för omläsning?

18 maj 2017

En feministisk sommar - läsutmaning

Det senaste har jag känt mig väldigt opepp på att läsa och blogga. Läsandet har nästan blivit ett måste, för jag är ju "en sån som läser", och har ibland svårt att komma på vad jag ska göra om jag inte läser eller bloggar. Bloggen har också känts som ett måste. Jag har pendlat mellan: "jag har ju bloggat 7 år, inte kan jag sluta nu!" och "jag har ju bloggat 7 år, inte konstigt om jag tröttnar". Jag pendlar fortfarande.

Däremot har jag kanske kommit fram till att jag inte ska recensera allt jag läser, kanske ta en bloggpaus. Jag vill även läsa mer så kallad "vuxenlitteratur", jag har trots allt firat min tjugofjärde födelsedag idag, och vill hitta identifikation i jämnåriga eller äldre, inte bara 3-åringar och 15-åringar. I vuxenbokdjungeln är jag dock helt lost. Vad ska jag läsa? Den här utmaningen väckte en gnutta läslust igen:


Inspirerad av Feministbibliotekets feministiska kanon utmanar Lyrans Noblesser oss att läsa feministisk litteratur i sommar. Utmaningen pågår från juni till augusti, och i slutet av varje månad kan deltagarna via Lyrans blogg dela länkar för att tipsa varandra.

Jag vill gärna lära mig mer om feminism, hitta nya och förbättra mina argument, samt bredda mitt genreintag. Därför hakar jag på. Det kommer inte bara bli feministisk litteratur i sommar, men mer än tidigare lär det bli. Jag och min syster funderar även på att starta bokklubb, bara hon och jag, och läsa utvalda böcker tillsammans för att diskutera. Det är lättare att komma ihåg och lära sig mer på det sättet.

Jag återkommer med lästlista.

Har ni några feministiska litteraturtips?

17 maj 2017

Veterinär Vims - valarnas hjälte

text: Tanja Matila, illustrationer: Emma Ganslandt

10-åriga Ville Vims tar över sin mammas jobb som veterinär och blir genast överöst av brev från hela världen. Alla vill ha hjälp av familjen Vims makalösa veterinärskunskaper! Ville bestämmer sig för att åka till Mexico för att rädda strandade valar. Han tar med sig det magiska lexikonet och pantern Katten Carlos, men på väg till flygplatsen stoppar rektor Reidar honom. Ville får inte ledigt från skolan, men han måste ju åka nu!

I den första boken i en förväntad serie lär vi känna en spontan, nyfiken, omtänksam, driven veterinärsson, som nu fått ta över sin mammas uppdrag. Med humor beskrivs Villes vardag och senare äventyr, som inkluderar privatplan, banantjuvar och ullpungråttor. Det blir ett riktigt äventyr, ibland överdrivet, men det är inget problem, snarare något roligt, riktigt spännande och fantasieggande för målgruppen. Ville blir en cool förebild för nyfikna barn som själva gärna skulle vilja rädda valar och andra djur i nöd. Han är cool och modig och bjuder på en riktigt härlig, fantasifull saga.

Språket är många gånger humoristiskt och (nästintill överdrivet) hurtigt. Vissa gånger funderar jag på om det går över huvudet på målgruppen, men det gör å andra sidan boken till en bra högläsningsbok, eftersom det tilltalade även mig som vuxen.

Boken innehåller ganska mycket text, men även en del bilder. Det är enkla illustrationer är i svartvitt, men den färgstarka berättelsen ger färg även till bilderna. Jag gillar boken, och tror detta kan bli en spännande, rolig och fantasifull serie att se fram emot.

Första meningen: På en helt vanlig gata i ett rött gammalt hus satt en mycket speciell pojke på golvet i köket.
Antal sidor: 61
Förlag: Whip Media, 2017

14 maj 2017

Monstret och människorna

text: Mats Strandberg, illustrationer: Sofia Falkenhem

Det här är tredje boken i en serie. Om du inte läst Monstret i natten och Monstret på cirkusen, varnar jag för spoilers.

Monstren sätter allt mer skräck i människorna i staden. En grupp bildas för att försöka bekämpa monstren, vilket gör att Frank och hans monstervänner blir allt mer rädda. De måste gömma sig ännu mer noggrant, men det börjar bli svårt.

Monstret-serien vänder sig till 6-9-åringar, och passar mycket bra till högläsning. Jag tycker även den säger väldigt mycket till mig som vuxen. Trots att det handlar om olika sorters "monster", att det är de som verkar vara hotet i samhället, skulle den lika gärna kunna handla om sådana "hot" vissa ser i samhället idag. Jag tänker att många ser hot i människor som flytt till Sverige, hbtq-personer eller personer som helt enkelt är annorlunda än en själv. De i sig är sällan något hot, men när vi blir främlingsfientliga och håller oss borta från nytt och okänt, bygger vi upp illusioner av hot som späs på till oigenkännlighet. Detta sker i Sverige, och det är skrämmande. Detta händer även i Yrred, där Frank bor. Det har pågått ett tag, men till trilogiavslutningen trappas det upp.
"Men Kjelle", suckade mamma otåligt. Sen sänkte hon rösten. Viskade nästan. "Hörde du inte att dom hade slagit ner en stackars farbror för att dom tyckte att han såg monsteraktig ut? Han hade bara lite håriga axlar!"
   [...] "Tänk på vad Kryger ställde till med", viskade mamma. "Vi trodde att han var en hjälpte och så
kidnappade han Frank!"
   [...] Pappa svarade inte. Det var tyst i bilen resten av färden. Och jag kände hur knuten i magen drogs åt.                                                              sida 49-50
Det skrämmande blandas med det spännande. Vi ser Franks monstervänner och deras liv, men även vad som händer i skolan och på gatorna. Vi ser hur Frank slits mellan sina olika gestalter, och när vänskapen blir allt viktigare. Frank får bära mycket på sina axlar, men vi ser honom även ta mer initiativ och plats. Vi fördjupas i många av karaktärerna och de får fler bottnar. Den här boken bjuder på en hel massa bra, en riktigt bra story och ett riktigt viktigt budskap. Den är nutidsförankrad, men kan hålla länge.

En sak jag stör mig på är att Strandberg skriver "dom" istället för "de/dem". Visst, det är lättare att läsa högt om det står "dom", men borde han då inte bytt ut sig, dig och mig till sej, dej och mej?

Utöver det tycker jag boken ger ett bra avslut på trilogin. En serie att rekommendera.

"Men hur kan dom hata monster så mycket?"
"Det finns alltid dom som ser fiender i alla som är annorlunda. Dom ser faror i allt som dom inte vet nåt om."
"Det är väldigt mycket som dom inte vet nåt om", sa jag. "Det är som om dom inte
vill förstå."
"Ja", sa Alice. "Det håller jag med om. Dom kanske inte vill tro att monster är ungefär som vi. Vilka ska dom då skylla på?"                         
sida 69

Första meningen: Det var natt och jag sprang genom skogarna.
Antal sidor: 167
Förlag: rabén & sjögren, 2017

11 maj 2017

9 saker som får mig att inte vilja läsa en bok

För någon vecka sedan ville Top Ten Tuseday veta vad som får oss att INTE vilja läsa en bok. Jag funderade en liten stund och kom fram till denna top nine-lista, utan inbördes ordning:


1. Böcker skrivna på dialekt. Jobbigt att läsa. Jag vill ha ett korrekt språk, såvida det inte handlar om att visa en sida av en karaktär, t.ex. Hagrid i Harry Potter. Det kan visserligen vara lite jobbigt att läsa, men det funkar.

2. Du-form. Jobbigt att läsa, förstår inte vitsen med det.

3. Vampyrer och varulvar. De enda böcker med vampyrer jag läst är Twilight. Jag gillade serien när jag läste, men efter det skulle ALLA börja skriva om vampyrer, och jag tröttnade direkt.

4. Dåligt genomarbetade texter. En del böcker verkar ha haft för snäv deadline för att en sista textgenomgång ska ha hunnits med. Jag tänker på när stavfel, satsfel osv smyger sig in mer än vanligt.

5. Stockholms-baserade ungdomsromaner. Tröttsamt i längden. De flesta sådana handlar om överklassfolk med kärleksproblem, fester hit och dit och...

6. ... fokus på gator och platser. Jag hänger sällan med eftersom jag inte lägger sådant på minnet, så jag skummar mest gatunamn och vad det nu kan handla om. Hade boken å andra sidan utspelat sig i en stad/samhälle där jag känner igen mig, t.ex. Jönköping, hade jag förmodligen tyckte bättre om det.

7. Långa miljöbeskrivningar. Låt gå för fantasy-böcker (som jag sällan läser) som bygger upp helt nya världar, men när det gäller annat: väv in det i storyn, gör inte långa sjok av detaljbeskrivningar. Då tappar jag intresset.

8. Böcker över 350 sidor. När jag läser tjockare böcker kommer jag ofta fram till att det inte hade behövts så många sidor för att få fram storyn. Det känns mest som att författaren babblar på. Tråkigt, med tanke på att jag säkert missar en del bra.

9. Fotboll, innebandy, hästar... Jag är inte och har aldrig varit intresserad av sport. Därför väljer jag sällan böcker som handlar om sport. Därför undrar jag varför så många "få ungdomar att läsa"-böcker handlar om sport? Tänk om jag varit en sådana som inte gillar att läsa, då hade jag förmodligen aldrig börjat heller, med tanke på utbudet.

(Och jo, jag vet att det inte är tisdag idag.)

8 maj 2017

Bilderberättelser med Aaron Becker

Som jag skrivit innan har bilderbokskursen fått mig mer intresserad av illustrationer i böcker. När jag skrev om detta på instagram blev jag tipsad om Aaron Becker, och har nu läst hans trilogi som börjar med Resan, fortsätter med Kartan och avslutas med Återkomsten. För de som gillar bildberättelser, eller vill lära sig läsa sådana här, kan jag varmt rekommendera Becker.

Resan inleds i sepiaton med ett barn som inte verkar ha något att göra, och alla är upptagna med sitt. Plötsligt ligger det en röd krita på sovrumsgolvet, och barnet ritar en dörr på väggen. När hen öppnar dörren öppnas en färgfull, grönskande fantasivärld. Med hjälp av kritan far barnet ut på ett spännande äventyr, men snart blir det nästintill farligt.

Kartan tar vid där den första boken slutar, och även här slängs barnet, tillsammans med en vän, in i äventyr och en kamp mellan goda och onda. Återkomsten går i samma stil, men med vissa nya inslag och detaljer.

Sådana här böcker går inte att snabbläsa. Visst är vissa illustrationer enklare, men det finns även väldetaljerade bilder som täcker hela uppslaget. Jag tänker även på att det kan ta lite tid att skriva sin egen berättelse till bilderna. Vad händer här? Olika läsare tolkar förmodligen på olika sätt, och vad som händer på nästa uppslag kan ändra min uppfattning av vad som hände på förra. Visst kan det vara lite komplicerat att lära sig, men det är fantasieggande och spännande.

Illustrationerna är riktigt bra gjorda. De talar mycket genom färg, men även gester och kroppsspråk. Läsaren ser sällan ansiktsuttryck, men kroppen kan tala mycket för sig.

Berättelserna i trilogin tar barns fantasi på allvar. Vem har inte velat rita fram saker med hjälp av en krita? En port till en annan värld, en supersnabb cykel eller en luftballong. Vilken dröm! Här bidrar kritan till både underhållning, skydd och räddning. Barnet får stå i centrum som en smart och godhjärtad hjälte. Här finns även frågor om vuxenvärlden och förälder-barn-relation. Visst är det klassiskt dramaturgiskt och vi känner igen berättargrunden, men Becker gör det med mycket kärlek till barn och bilderboksmediet. Riktigt fina böcker!

Jag funderar på hur denna berättelse skulle vara om den var ljudsatt, och efter lite sökning hittar jag det på youtube. Titta och lyssna in första boken här.

Resan (2015), Kartan och Återkomsten (2016) av Aaron Becker
Förlag: ABC förlag
Originaltitlar: Journey, Quest och Return

7 maj 2017

Bladen brinner!

Våren kom. Det är anledningen till att det varit tyst här i veckan. Sol, värme, ljusa kvällar, trädgårdsprojekt, läsning på altanen. Det fann liksom ingen datorlust kvar. Hoppas ni kunnat njuta av våren!

Ni vet den fantastiska podden Bladen brinner som, till skillnad från många andra medier, pratar om barn- och ungdomslitteratur? De har nu kört på ett år och gett fantastiskt många bra intervjuer, boktips och intressanta diskussioner. Nu, liksom för ett år sedan, behöver de ekonomisk hjälp för att kunna köra på ännu ett år med podden. Och visst vill vi ha mer? Ja! Klicka dig in här, på poddens kickstarterkampanj, för att bidra med en summa, så att vi får höra mer rapportering från barn- och ungdomslitteraturen. Om du missat något, några, alla avsnitt kan du lyssna på dem (igen) på hemsidan, samt få höra extramaterial och hitta boklistor.

1 maj 2017

Månadens bästa: april

Den bästa bok jag läste i april var Så långt vi kan följas av Susanna Martelin.

Jag har även läst:

* Spring så fort du kan - Sofia Nordin 
* Wink Poppy Midnight av April Genevieve Tucholke
* Gittan och gråvargarna - Pija Lindenbaum
* Vad har hänt här? - Julia Neuhaus och Till Penzek 
* Ajna Bång - Henrik Nilsson Thelander 
* Den dubbla tystnaden - Mari Jungstedt
* Coolt med ADHD - Malin Roca Ahlgren, Susanna Israelsson Stenberg och Carl-Magnus Ramstedt
* Resan - Aaron Becker
* Hjälparbyrån #1 Fallet med den försvunna enhörningen - Daniel Edfeldt



Temat för april var mordgåtor och mysterier, och där passar Den dubbla tystnaden och Hjälparbyrån in.

I maj handlar det om mamma, pappa, barn. Jag väljer mellan  
Brev till min dotter,
Brev till en nybliven förälder: ett feministiskt manifest i femton punkter (är nyfiken på denna trots att jag varken är eller är i närheten av att vara en nybliven förälder)
och kommer förmodligen pricka in fler böcker.

30 april 2017

Medan jag pluggar...

... det sista på vårens kurs, lämnar jag över ord och uppmärksamhet till inlägget Anna skrev om "Varför beskrivningar och bedömningar av tjejers utseende skaver". Intressant, frustrerande och tänkvärt. Läs det, så hörs vi  någon gång nästa vecka.

28 april 2017

Så långt vi kan följas

av Susanna Martelin

Alex och K har hängt ihop sedan de gick i högstadiet. De är snarare som syskon än vänner, och så har det varit de senaste 10 åren. Nu kan de dock inte träffas lika ofta, eftersom Alex jobbar i stallet och precis har flyttat ihop med pojkvännen Rick, och K håller på med en fotoutställning. Mitt i detta händer något som inte får hända, och Alex liv går i bitar. Hur ska hon orka ta sig vidare efter detta?

Okej, vi börjar med en liten författarpresentation: Susanna Martelin vann Lilla Augustpriset 1998, och efter att ha deltagit i ett antal antologier och tidskrifter debuterar hon nu som romanförfattare. Och vilken debut det är!

Det var så här: jag sögs in i boken och ville gärna läsa läsa läsa, men insåg rätt snabbt att jag var tvungen att sluta i god tid innan jag skulle göra något annat, till exempel träffa människor. Alex och händelserna påverkade mig nämligen så mycket att jag nästan trodde jag var en av karaktärerna och en stund trodde att Alex problem var mina. Jag blev deppig när Alex blev deppig, jag blev en del av grälen, jag sökte skydd i stallet (jag som aldrig varit en häst-person). Den här ambivalensen är inget bra utgångsläge för att träffa andra människor, direkt. Men ett väldigt bra betyg för en bok! Språket är genomarbetat med snygga formuleringar som lyfter boken och handlingen är genomtänkt.
Han hämtar mig i sin skräniga gamla bil. Rutorna är nedvevade och en ljum vind smattrar omkring inne i kupén. Den här varma dagen hör inte hemma i mars, den verkar snarare vara en majdag som kommit vilse.                                                          s.7
Något mer jag gillar är vänskapen mellan Alex och K (och med risk för spoilers säger jag inte mer än så), och att de är lika gamla som mig, det vill säga 23 år. Kapitlen skiftar mellan dåtid (högstadiet) och nutid, vilket gör att bokens målgrupp och spänning breddas. Det blir som en "mellanåldersbok", alltså mellan tonåring och vuxen. Jag är vanligtvis inte så förtjust i sorgliga böcker, men den här gillar jag. Visserligen tyckte jag det var lite segt en stund i mitten, det blev lite för sorgligt, men slutbetyget blir ändå väldigt bra. Läs den.

Första meningen: En tisdagskväll i mitten på mars ringer K till mig.
Antal sidor: 237
Förlag: Alfabeta, 2017, tack för recex!

25 april 2017

Den dubbla tystnaden

av Mari Jungstedt

Det här är sjunde delen i en serie. Om du inte läst de tidigare varnar jag för spoilers. Här finns senaste recensionen med länkar till de tidigare böckerna.

Semestern hägrar och liksom tidigare år planerar vännerna i ett villaområde i Visby för en vuxensemester. De sköter stora delar av livspusslet tillsammans. Nu ska de vara med på Bergman-veckan på Fårö, och sedan besöka Stora Karlsö. Men under resans gång försvinner en kvinna, ungefär samtidigt som en man flyter iland i Lettland på andra sidan Östersjön. Poliserna Anders och Karin får en hel del att fundera över, både vad gäller jobb och privatliv.

Eftersom jag inte är någon van deckarläsare eller deckarrecensent, blir det förmodligen ganska snarlika recensioner. Någon blir mördad, några utreder, det finns få bevis men på ett eller annat sätt binds de flesta lösa trådar ihop till någon form av lösning. Kanske är det här den gängse mallen för deckare. Skillnaderna mellan böckerna ligger istället i vad som händer mellan nämnda delar.

Jag hade gärna tagit bort morden och bara läst om utredningen och relationerna. I denna bok får det här med relationer mycket plats. Visserligen hör vi inte mycket av föräldralediga journalisten Johan Berg eller hans fru Emma Winarve, men däremot lär vi känna Anders och framförallt Karin bättre. Det tycker jag var väldigt intressant. Att Johan inte är med så mycket gör att mediavinkeln kommer lite i skymundan. Den finns kvar, och det är en vinkling jag gillat, men det har serieläsare redan läst rätt mycket om, så det känns intressant att den ger plats för annat. De som drar fördel av detta är vännerna i villaområdet. Det dröjer cirka 100 sidor innan någon hittas död, men det är ingen seg inledning för det. Istället lärde jag känna många sidor hos vännerna. Det var intressant att blicka in i en nästan sektliknande gemenskap, men även att höra om dolda intriger. Pluspoäng för det!

Jag gillade boken under läsningens gång, men liksom tidigare dröjer det nog ett tag innan jag läser nästa del. De är ju, som skrivet, ganska lika och förutsägbara i sina upplägg.

Första meningen: Bilen svängde av från den stora vägen och fortsatte på en traktorstig som ledde rätt in i skogen.
Antal sidor: 363
Förlag: Albert Bonniers förlag, 2009. Bonnier pocket, 2010

23 april 2017

Hjälparbyrån #1 Fallet med den försvunna enhörningen

text: Daniel Edfeldt, illustrationer: Mats Minnhagen

Under en tråkig sommarlovsdag startar tvillingarna Nova och Simon den halvhemliga Hjälparbyrån, som ska ta sig an alla möjliga problem. Snart söker en skogstomte upp dem och ber om hjälp med att hitta ett enhörningsföl han skulle ha vaktat. Plötsligt är de mitt inne i ett spännande fall, och sommarlovet känns precis som det ska.

Nova och Simon är rätt stereotypa karaktärer. Nova är framåt, impulsiv, äventyrslysten och vill gärna ha något fartfyllt på gång. Simon är en glasögonprydd boknörd som kan svåra ord och gärna tar det lite lugnare, särskilt om han ska tänka ut en plan. Karaktärsdragen eldas på genom boken och blir tydligare. Kan vi inte redan de där karaktärerna sedan ganska många år tillbaka? Tur är det i alla fall att det inte är tjejen som är den försiktiga. Jag funderar även på om de inte känns lite för gamla för sina tänkta 9 år, men jag känner å andra sidan inte särskilt många 9-åringar.

Boken vänder sig till 6-9-åringar. Den är ganska lättläst, men har rätt mycket text. Om barnet själv ska läsa passar den därför bättre till de som kanske växt ur LasseMaja-böckerna och vill ta sig an något lite mer avancerat. Illustrationerna är färre än i nämnda serie, men de finns där för att ge mer fakta om miljö och uttryck. Som högläsningsbok kan det bli mycket spännande!

Under äventyret i skogen stöter vi på ganska många magiska varelser. Några av dem ser vi på omslaget, men det dyker faktiskt upp fler. Jag funderar på om det kommer finnas några magiska varelser kvar till kommande böcker. Det känns som att boken vill ha med så mycket som möjligt, kanske hade det varit bättre att fokusera på några färre varelser?

Jag är skeptisk till boken. Jag fastnar inte riktigt. Vissa delar är förutsägbara, medan andra överraskar, och det gillar jag. Å andra sidan är jag inte så sugen på att ta tag de kommande delarna Fallet med sjömonstrets förbannelse (2016) eller Fallet med den magiska eldbäraren (2017), men efter att ha läst till exempel den här recensionen, tror jag ändå det här är bra läsning för den tänkta målgruppen.

Första meningen: "Ett-två-tre!" ropade Nova och släppte taget om gungan.
Antal sidor: 108
Förlag: B Wahlströms, 2015

21 april 2017

Spring så fort du kan

av Sofia Nordin

Detta är andra delen i en serie. Om du inte läst En sekund i taget varnar jag för spoilers.

Ante lever i skogen i tron att han är den enda överlevande efter febern som verkar ha tagit hela mänskligheten. Men en dag hittar Ella och Hedvig honom, och han följer med till deras gård. Ante kan dock inte sluta tänka på smittan, och brottas med att han sällan vågar säga sin åsikt. Kanske är han kär, men går det ens tänka på en framtid?

I första boken efter febersmittan läste vi ur Hedvigs perspektiv, och när nu Ante tar vid berättandet har tre överlevare hittat varandra. Tillsammans kämpar tonåringarna för sin överlevnad, de lär sig mer om jordbruk och djurhållning, men samtidigt finns det vardagliga kvar. Trots att allt är förändrat, finns samma tankar om vänskap, rivalitet, kärlek och identitet kvar. Dessutom är det inte alltid lätt att leva tre personer ihop. Risken är att åsikterna går två mot en, och det gäller att välja sina strider.

Under första halvan av boken saknade jag mer av Hedvigs och Ellas perspektiv. Eftersom Ante berättar hamnar tjejerna ibland i skymundan och blir därmed ganska platta och anonyma karaktärer. Ante tänker å andra sidan väldigt mycket. Han funderar på vad han lämnade bakom sig, på de han miste i febersmittan, och vad som händer nu. Han funderar på hur han ska förhålla sig i sitt nya sammanhang och på vems sida han står, om han nu måste välja.

Att skriva om vardagliga tankar och händelser i en dyster framtidsvärld där alla måste kämpa för att överleva, är en bra, trovärdig och tänkvärd kombination. Livet kan förändras snabbt, men en del saker, beteende och tankar är svåra att ta ifrån oss. Vi kommer alltid söka vår och andras identitet. Det får vi se i denna intressanta, spännande och bra boken.

Första meningen: Jag borde ha rest mig och sprungit härifrån.
Antal sidor: 209
Förlag: Rabén & sjögren, 2014, tack för recex!

19 april 2017

Coolt med ADHD

Det känns som att de senaste åren bjudit på många barn- och ungdomsböcker med en större mångfald av karaktärer. Jag tänker dels på hbtq-personer, men även karaktärer med olika diagnoser, levnadsöden och så vidare. Coolt med ADHD är en av de där böckerna.

text: Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg, illustrationer: Carl-Magnus Ramstedt

Vi möter Alice, snart 11 år, som ibland har väldigt svårt för att koncentrera sig. Hennes mamma och lärarna blir ofta arga på henne när hon missar utsatta tider, när hennes tankar svävar iväg och hon inte verkar lyssna. Alice försöker verkligen göra som de vuxna vill, men det fungerar inte alltid, och det kan Alice inte rå för. Ibland känns det som att ingen förstår henne.

När Alice får reda på att hon har adhd undrar hon vad som ska hända. Kommer diagnosen förändra henne? Blir hon någon annan? Vad ska lärarna och klasskompisarna säga? Nej, men att människor i hennes närhet vet att hon har adhd kan underlätta vardagen, både för Alice och dem.

Jag har inga stora erfarenheter av adhd, men tycker boken ger en bra bild. Först berättas en hel vanligt vardag med vissa svårigheter, något vi alla förmodligen skulle kunna råka ut för. När Alice börjar jämföra sig med sina klasskompisar kan vi dock gissa att Alice har lite svårare för vissa saker än de andra. Boken rymmer många känslor, Alice frustration när ingen verkar förstå, lärares ilska när de inte (vill) förstår Alice, klasskompisarnas blickar, men även mycket kärlek mellan Alice och hennes mamma. Det känns äkta, sorgligt vissa stunder, men hoppingivande andra gånger.

Jag vill rekommendera denna bok till de som lever eller jobbar med barn med adhd, för klasskompisar till barn med adhd eller, såklart, barn som själva har det.. Boken avslutas med några konkreta råd riktat till de barn som läser boken och kanske känner igen sig i Alices berättelse. Intressant, fiktivt lärorikt och viktigt.

Första meningen: Alice gå upp nu!
Antal sidor: 108
Förlag: Kikkuli Förlag, 2014

17 april 2017

Wink Poppy Midnight

av April Genevieve Tucholke

Poppy bryr sig mest om sig själv och får lätt andra att göra som hon vill. Midnight är en av dem som förtrollats av Poppy, men som tröttnat på hennes sätt. Wink står utanför, bryr sig inte om vad andra säger, verkar vara i sin egen värld. Men är det hela sanningen? Eller ljuger någon av dem?

Jag kan inte låta bli att jämföra denna bok med Kanske är det allt du behöver veta och Den hemliga historien. Det är det här ambivalenta, att något smyger sig på som gör att jag börjar tvivla på det huvudpersonerna berättar och försöker få mig att se som sanning. Det är svårt att skilja på vad som hänt och vad som inte gjort det. Samtidigt verkar det finnas inslag, bara en aning, av något övernaturligt. Oväntat, intressant, förvirrande och spännande.

I grunden är det en ganska klassisk och välkänd story med olycklig kärlek, en drottning, en tönt och annan välkänd karaktärsklassificering. Identitetsskapande och utmaningar i personligheten ställs på sin spets på ungdomsromanvis. Poppy utnyttjar, andra funderar på vad de håller på med, men kan inte slita sig från henne. Midnight försöker ta livet i egna händer, men det är lättare sagt än gjort. Bryr sig verkligen inte Wink mer än vad det verkar? Och hennes familj, hur stor är den egentligen, och vad döljer de? Intressanta funderingar, och tillsammans med de tvivelaktiga perspektiven blir det annorlunda. Det lyfter boken från mängden och jag tror Wink Poppy Midnight kommer bli omskriven.

Jag känner mig kluven till vad jag tycker om boken. Kanske beror det på att författaren och karaktärerna lurade mig, manipulerade mig att tro något som inte var sant. Å andra sidan såg jag det komma, vilket var genialiskt och väldigt spännande och intressant. Jag ångrar inte att jag läste boken, men den hamnar inte på någon topplista.

Pluspoäng till det snygga omslaget!

Första meningen: Första gången jag låg med Poppy grät jag.
Antal sidor: 250
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017, tack för recex!
Originaltitel: Wink Poppy Midnight, 2016
Översättare: Carina Jansson

14 april 2017

Legenden om Sally Jones

av Jakob Wegelius

En stormig natt i den afrikanska regnskogen föds en gorillaunge. Några månader senare blir hon tillfångatagen, såld och får namnet Sally Jones. Hon tas till Turkiet och flera andra platser, hon hamnar i ägor hos många olika människor som lär henne olika saker. Utnyttjad, förnedrad, hyllad. En historia om längtan, svek, resor, och hopp.

Det här är första boken om Sally Jones, men jag läste den fristående uppföljaren Mördarens apa för något år sedan. Det skulle jag inte ha gjort. Hade jag läst böckerna i rätt ordning hade jag förmodligen tyckt om första boken mer. Det handlar inte om att jag blir spoilad, utan om olikheterna. Mördarens apa har hela 617 sidor med flera detaljerade bilder men mycket text. Legenden om Sally Jones nöjer sig med drygt 100 sidor med mer illustrationer än text. Texten tar visserligen läsaren på allvar med flera lite komplicerade ord och beteckningar (städer, belgiska officerare osv), liksom i uppföljaren, men eftersom det händer så mycket känns händelserna mest ytligt beskrivna. Det blir som en snabbversion av något som skulle kunna bli mycket bättre och gå djupare och intressantare i en längre roman. Kanske insåg förlaget/författaren detta och skrev uppföljaren, för den är ju riktigt bra!

Däremot är det lite roligt att två böcker i en serie kan bli så olika. Dels text, bild och omfång, men även att detta är en smal, hög bok. Formatet känns visserligen något exkluderande, bredare sidor hade gjort det lättare att ta sig in i berättelsen. Men det är en intressant tanke med olikheterna, och om du läser böckerna i rätt ordning tror jag du kommer uppskatta även första boken.

Jag gillar att de färgglada illustrationerna och texten ligger tätt ihop. De blir inte två olika medier utan ett tillsammans. Tillsammans för de berättelsen framåt, och det finns mycket att titta på både för den som lyssnar och läser. Ett härligt, spännande och ibland lite otäckt äventyr som ger stor plats för fantasier. För de luckor berättelsen lämnar kan säkert en fantasifull person fylla i med spänningsfyllda äventyr.

Första meningen: Berättelsen börjar en tropisk ovädersnatt för ett hundratal år sedan.
Antal sidor: 107
Förlag: Bonnier Carlsen, 2008

12 april 2017

Svar om kursen "Bilderboken i teori och praktik"

Jag undrade om ni vill veta mer om den kurs jag läser, och fick därmed några frågor jag tänkte svara på idag.

Hur är upplägget?
Redan vid kursstart i mitten av januari fick vi alla uppgifter, inklusive hänvisningar till kurslitteratur och skönlitteratur, om alla de uppgifter vi skulle göra. Vi jobbar med varje uppgift i cirka två veckor. Vi gör och redovisar alltså en uppgift i taget, men det är fritt att börja med nästa så fort en vill. På vissa uppgifter har vi kommenterat varandras arbete, en uppgift var diskussionsuppgifter i olika grupper. Sista uppgiften är ett paper, alltså ett lite större arbete.

Har ni seminarier över nätet?
Vi har haft 3-5 (beroende på val av uppgift) inspelade föreläsningar på nätet, som vi har kunnat titta på när vi vill. Det har varit smidigt, eftersom jag jobbat mycket under tiden. Kursen är därmed helt på distans, inga fysiska träffar, bara eget arbete, men med diskussioner som drivits framåt när studenterna haft tid.

Är denna sista uppgift den enda ni examineras på?
Vi har haft flera inlämningar under terminen och får betyg på alla de uppgifter vi gör, inklusive de diskussioner vi haft. Ibland har det handlat om betygen U-VG, ibland bara om U eller G.

10 april 2017

Lilla Sticka i landet lycka och Huset som vaknade


Letar du efter (barn)böcker för bildernas skull? Då kan jag varmt rekommendera samarbetet mellan Martin Widmark (text) och Emilia Dziubak (bild). 2016 släppte de sin första bok Lilla Sticka i landet lycka:
En kväll berättar Julia för Daniel om när hon var en liten flicka. Hon saknade sin bror och med hjälp av en kälke gav hon sig ut för att leta. Plötsligt hamnar hon i landet Lycka där hon möter Herr Jacobi och den elake Krabban som samlar på pärlor.
 
I januari kom Huset som vaknade (recenserad här):
En gammal man går ensam genom sitt hus och släcker för natten. Plötsligt knackar någon på dörren. Vem är det som stör så här sent? En liten pojke ber den gamle ta hand om en krukväxt. Mannen tar emot, men är inte nöjd. Han har väl inte tid att hålla liv i ett litet frö!

Jag är så fascinerad av illustrationerna! De fångade mig direkt med sin magiska närvaro och alla känslor och uttryck de förmedlar. De är genomarbetade och jobbar verkligen bra ihop med texterna. I många fall skulle de fungera bra utan texterna också. Ett riktigt bra samarbete som jag gärna ser mer av. Den andra boken är nämligen ännu bättre än den första.

8 april 2017

Till Vildingarnas land

av Maurice Sendak

Max är på bushumör, men mamma tycker han är alldeles för vild. Plötsligt börjar det växa träd i Max rum. Det kommer fler och fler, en sjö och en båt. Max hoppar i båten och far till vildingarnas land.

Den här boken har varit älskad sedan 1963 och nämns i ungefär alla fackböcker jag läst om bilderböcker (och det börjar bli en del nu). Varför? Jo, när den kom var den en av de första böckerna att skilda ett barns inre liv med fantasi, känslor och drömmar. Boken har få meningar, vilket gör att bläddringen blir en del av dramaturgin. Ju längre in i boken/Max fantasi vi kommer, desto större plats får bilderna. Från att ha varit ganska små finns det några uppslag i rad som helt saknar vita partier och ord. Här finns plats för läsaren att fundera ut vad som händer, kanske kan det bli en annan berättelse. Det är härligt att fantasin får ta så stor plats!

Jag gillar den, och den gick hem hos 5-åringarna på jobbet också.

Första meningen: Den kvällen när Max hade tagit på sig sin vargdräkt levde han bus på alla möjliga sätt så att hans mamma till slut ropade "VILDING" till honom.
Antal sidor:
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2010 (första gången 1963, omarbetad 1991) 
Originaltitel: Where the wild things are
Översättare: Boris Persson

6 april 2017

Bilderboken i teori och praktik: slutprojekt

Som trogna läsare säkert snappat upp läser jag distanskursen "bilderboken i teori och praktik" vid Linnéuniversitetet i vår. Tiden har verkligen gått fort! Jag har min sista deadline 30 april, därefter blir det lite responsarbete, men sedan är den redan över. Jag har lärt mig väldigt mycket och upptäckt särskilt illustrationer i bilderböcker på helt andra sätt. Det känns väldigt roligt!

I april är det i alla fall dags för slutprojekt. Jag ska kombinera min litteraturvetenskapliga analys med ett bokprojekt med 5-åringarna på mitt jobb. Vi ska prata om känslor och fantasi/verklighet. Det ska bli väldigt intressant och roligt. Hoppas bara de orkar sitta still en lite längre stund...

Jag funderar på om ni är intresserade av att veta mer om kursen eller perspektiv på bilderböcker? Om så är fallet, skriv ett ja eller en fråga! Kursen går redan till hösten igen, just saying...

4 april 2017

Men låt mig va då! - två bilderböcker om att vilja vara för sig själv

Under min skoltid hörde jag cirka femtiosju gånger att jag borde vara mer "muntligt aktiv" på lektionerna. Jag gillade inte att prata på lektionerna, jag visade hellre det jag lär mig skriftligt. Trots allt det där snacket kammade jag hem bra betyg. Men ändå. Det där förföljer mig fortfarande: ta för dig mer, prata mer, bla bla bla.

Jag har läst två bilderböcker som handlar om Flisan och Alfred, som helst hade varit för sig själva.

Flisan har en ny sax och vill gärna klippa lite. Då knackar Berit på altandörren och vill leka med Flisan. Berit gör allt hon kan för att få med Flisan ut, men Flisan vill ju inte, och det verkar varken Berit eller Göran förstå.

Alfred är ganska liten. Han krymper när mamma, pappa och barnen på förskolan tittar på honom. På släktkalaset blir det ännu värre. Men då händer något som gör att Alfred börjar växa. Han blir större och större tills han knappt får plats inomhus!

Jag kan hitta igenkänning i båda de här bilderböckerna, och jag tror många, både barn och vuxna, kan göra detsamma. Här får de introverta barnen plats, här får de visa upp sin vardag. När jag läste Alla tittar på Alfred för mina 4-5-åringarna tror jag dock det där gick över huvudet på dem, men förhoppningsvis kan de känna igen sig i liknelsen om de själva är med om det. Jag gillar att Alfred inte är någon "perfekt" karaktär. Först är han någon i underläge, men sedan blir han tvärtom någon med makt, en makt som inte är så lätt att hantera på ett bra sätt alla gånger.

När det gäller Ska vi va? tror jag många kan minnas någon klasskompis som alltid ville leka, trots att du egentligen inte ville. Att bara vara hemma är ibland väldigt skönt! Och ibland är "ibland" väldigt ofta. Boken får med flera perspektiv: Flisan som vill vara sig själv, intensiva och envisa Berit och den oförstående extraföräldern Göran. Boken känns lite lång, men den hinner få med många aspekter och tar barnen på allvar: du har rätt att själv få bestämma vad du vill och inte vill göra.

Jag uppskattar att de introverta karaktärerna får utrymme, att författare och illustratörer visar på mångfalden av människor. Alla är inte födda till extroverta försäljare med extremstort kontaktnät. Tack och lov för det!


Ska vi va? av Pija Lindenbaum
Första meningen: Kolla nu kommer Berit.
Antal sidor: 32
Förlag: rabén & sjögren, 2013

Alla tittar på Alfred av Johan Unenge och Maria Nilsson Thore
Första meningen: Hur liten kan en pojke bli egentligen?
Antal sidor: 32
Förlag: Bonnier Carlsen, 2014

2 april 2017

Månadens bästa: mars

Den bästa bok jag läste i mars var troligtvis Rimligt lyckade ögonblick av Åsa Asptjärn

Jag har även läst: 
12-15 år
* I dina ögon - Sarah Dessen 

9-12 år
* Hej och tack för ingenting - Måns Gahrton
* Uppdraget - Camilla Lagerqvist
* Legenden om Sally Jones - Jakob Wegelius

6-9 år
* Under ett rabarberblad - Lena Sjöberg
* Bruno 3000 - klubben - Åsa Anderberg Strollo och Julia Thorell

3-6 år
* Gittan och älgbrorsorna - Pija Lindenbaum
* Prick och Fläck på pricknick - Lotta Geffenblad
* Lilla Sticka i landet Lycka - Martin Widmark och Emilia Dziubak
* Alva och de borttappade djuren - Jan Olofsson
* Titta, Madicken, det snöar! - Astrid Lindgren och Ilon Wikland
* Snödrottningen - H.C. Andersen, Charlotte Cooke
* Alla tittar på Alfred - Johan Unenge  och Maria Nilsson Thore
* Ska vi va? - Pija Lindenbaum

0-3år
* Vilda bebin får en hund - Barbro Lindgren och Eva Eriksson


Månadens tema i temaläsningen var mångfald. Enligt mig handlar det om att alla får plats, oavsett vem en är eller vad en känner och tänker.

På grund av lässvacka orkade jag inte engagera mig så mycket, men kan ändå lägga till Rimligt lyckade ögonblick (hbtq-snack och homo- och transsexuella karaktärer) och Snödrottningen (starka tjejer), Alla tittar på Alfred (att inte vilja vara i centrum) och Ska vi va? (om att helst vilja vara för sig själv).

I april ska vi läsa mordgåtor och mysterier. Det förra läser jag sällan, det senare blir väl lite oftare. Jag funderar på att ta mig an Den dubbla tystnaden och har precis påbörjat Harry Potter och Fenixorden. Någon som har förslag på vad jag kan läsa?

1 april 2017

Aprilläsning

Som tidigare skrivet håller jag på med en omläsning av Harry Potter-serien. En väldigt utdragen omläsning med ca en bok per år. Nu har turen kommit till Harry Potter och Fenixorden. Har varit sugen på mer Harry Potter sedan i vintras då jag såg och läste filmmanuset Fantastiska vidunder och var man hittar dem, men att ta tag i en bok på 1001 sidor är något jag dragit mig för... ganska länge... Men nu så! Det ska bli så härligt att nörda ner mig i den världen igen.

Utöver den ligger Vi är alla helt utom oss och väntar på mig på bibblan. Har hört mycket gott och mystiskt om den, så ska bli intressant att läsa!

I temautmaningen ska vi läsa mysterier och mordgåtor. Potter-boken tycker jag passar in på mysterier, men utöver den tar jag mig kanske an en Mari Jungstedt-bok. Brukar bli även en sådan per år.

Utöver detta gör jag slutprojekt i kursen. Därför blir det ett gäng bilderböcker lästa (ska troligtvis fokusera på en Gittan-bok av Pija Lindenbaum och Simbassängen av JiHyeon Lee) och fackböcker (jättemånga fackböcker! Men intressanta sådana).

Vad har ni för läsplaner i april? Något ni tycker jag borde läsa nu?