15 april 2016

Sunnanäng

av Astrid Lindgren

I denna bok får läsaren följa med på fyra äventyr, som alla börjar "För länge sen i fattigdomens dagar, var där...", vilket följs av en beskrivning av ett eller flera barn som inte har det så lätt. Mest känd är titelberättelsen, om de föräldralösa barnen Anna och Mattias som hittar ett paradis. Därefter läser vi om en fattigstuga, vargarna i underjorden och en hjältesaga med sjuke Nils.

När denna bok kom ut år 1959 diskuterades det vilken målgrupp sagorna egentligen vänder sig till. Visst handlar det om barn, men många scener är så sorgliga att man funderade på om det var lämpligt för barn att höra. Jag tror inte det är några problem, svårigheten kan istället ligga i att den tid berättelserna utspelar sig i är så olik vår idag. Men barn har fantasi, det kanske är svårare för vuxna... Det där med "förr i tiden" har egentligen inte det viktigaste. Astrid Lindgren vill, som alltid, berätta bra sagor för barn, och jag tycker om det där hon vill förmedla. Att barn är väldigt viktiga och att de kan ha mycket att lära oss vuxna.

Min favorit är Sunnanäng. Junker Nils av Eka förstod jag inte mycket av, medan Spelar min lind, sjunger min näktergal? nästan fick mig att gråta. Tu tu tu! gillade jag när jag väl kommit in i den. De här berättelserna är ofta gömda när vi talar om Lindgren. Hennes kända verk är ju mycket bättre, men för den som vill upptäcka mer av författarskapet, kan jag rekommendera denna bok till samlingen.

Första meningen: För länge sen, i fattigdomens dagar, var det två små syskon som blev ensamma i världen.
Antal sidor: 127
Förlag: rabén & sjögren
Utgivningsår: 1959

1 kommentar:

  1. Åh Astrid Lindgren! Har helt missat den här boken!

    SvaraRadera