14 juli 2018

Sluta aldrig gå - från gatan i São Paulo till Vindeln i Norrland

av Christina Rickardsson

Christina växte upp i en grotta utanför en stor stad i Brasilien. Därefter bodde hon med sin mamma på gatorna, för att sedan hamna på ett barnhem innan hon blev adopterad till en liten by i norra Sverige. Hennes första år kantades av kamp för överlevnad, våld, hunger och en otrolig kärlek från mamman. Sluta aldrig gå handlar om Christinas liv, om sökande, kulturkrockar och om att aldrig ge upp.

I vardagen kanske hon verkar vara en helt vanlig svenska, men historien berättar om en vardag få av hennes grannar ens kan tänka sig. Det jag tycker känns unikt med den här boken är att författaren vågar berätta om även "fula" saker hon gjort. Det känns inte tillrättalagt, utan ärligt och uppriktigt.

Boken blandar nutid och dåtid, vilket gör att spänningen hålls vid liv. Ibland hade jag lite svårt att behålla fokus, kanske beroende på en del upprepningar. Jag fastnade aldrig riktigt för boken, men det är intressant att läsa Christinas berättelse och få ta del av en värld så främmande mot den jag vuxit upp i. 

Första meningen: Det här är historien om min tid i Brasilien, om kulturkrockarna jag upplevde när jag landade i de norrländska skogarna och om förlusten av de människor jag älskade mest.
Antal sidor: 239 
Förlag: Forum, 2016

12 juli 2018

Reader problems booktag

Som boknörd finns det ett antal angenäma i-landsproblem. För ett tag sedan hittade jag en booktag hos Agnes bokblogg som handlar om precis det där.

Du har 20 000 olästa böcker i din bokhylla, hur bestämmer du vilken du ska läsa?
Först av allt skulle jag gallra, hehe! Sedan skulle jag leta upp en jag verkligen vill läsa, något jag känner för just då. 

Du är halvvägs genom en bok och du känner att den inte är för dig. Ger du upp eller fortsätter?
För några år sedan gav jag i princip aldrig upp en bok, nu tänker jag "livet är för kort för att läsa dåliga böcker", det finns ju många oupptäckta pärlor att ta tag i istället.
 
Du har inte klarat ditt Goodreads-mål för året och det är en dag kvar till nyår, läser du ikapp eller struntar du i det?  Eftersom jag gillar att ha kontroll hade jag sett det där "problemet" tidigare och kanske börjat läsa ikapp tidigare. Om det bara saknades några få böcker skulle jag nog ta tag i några snabbläsa böcker, men om det saknades många för att nå målet skulle jag nog strunta i det. 

Omslagets design byts ut mitt under en serie, hur hanterar du det?
Tråkigt, konstigt, osmakligt! Men inte mycket att göra åt... 

Du läser en hypad bok som du inte alls gillar. Vem pratar du med? 
Vräker ur mig lite åt min man, men sen blir det bloggen och bloggläsarna. 

Du börjar gråta offentligt pga. en bok. Vad gör du?
Det händer mycket sällan, men jag skulle nog ta en paus och torka tårarna. Sen skulle jag nog vända mig bort från offentligheten och fortsätta läsa om känslorna vill det. 

Uppföljaren till en bok kommer ut i butik men du har glömt vad som hände i förra boken. Läser du om den första boken?
Försöker klura ut det genom min eller någon annans recension, eller så skummar jag de senaste sidorna i föregående bok. Jag läser med största sannolikhet inte om första boken. 

Du vill inte låna ut dina böcker, hur säger du nej på ett trevligt sätt? 
Jag skulle nog säga något om att jag är väldigt rädd om den. 

Hur kommer du över en lässvacka? 
Läser korta böcker eller någon ny genre. 

Hur länge står en bok i din bokhylla innan den blir läst? 
Recensionsexemplar försöker jag läsa snabbt. De hamnar (oftast) inte i bokhyllan innan jag läst dem. De böcker som stått olästa längst i hyllan har stått där några år...

10 juli 2018

Unga fröken Austen: Stolthet & fördom

text: Jennifer Adams, illustrationer: Alison Oliver

Gillar du Stolthet och fördom så mycket att du vill introducera ett litet barn i boken så fort det går? Då är det här boken för dig och barnet!

Jag trodde boken skulle vara en kortversion av romanen, men det är istället en pekbok med siffror, typ: "lär dig räkna med Stolthet och fördom" (vilket i och för sig blir en kortkortverion av romanen). Här möter vi 1 engelsk by, 4 frierier och 9 tjusiga balklänningar. Och ärligt talat förstår jag inte grejen med den här boken. Visst kan det vara kul att titta på bilderna, men för mig som inte läst originalet blir det inte särskilt begripligt. "10 000 pund om året", vad menar de med det? Vad är det för hus? Vilka är de där personerna som dyker upp en gång för att sedan försvinna? Jag undrar hur målgruppen (0-3 år) tar emot det här. De kanske är smartare än jag, men jag förstår inte vitsen med boken. Okej, förmodligen finns det en del Jane Austen-älskare som kan tycka att det här är en rolig idé, men jag är inte en av dem.

Okej, nog om det. Illustrationerna är fina och moderna. För layouten står Ellen Adolfsson, den är snygg och enkel och passar bra till pekboksformatet. För den som gillar konceptet finns Det en bok om Frankenstein i samma serie. Författaren har även skrivit om bland annat Alice i Underlandet, Djungelboken, Jane Eyre, alla till målgruppen 0-3 år.

Första meningen: 1 engelsk by. 
Antal sidor: 22
Förlag: Bonnier Carlsen, 2018
Originaltitel: Pride & Prejudice, 2011 
Översättare: ?

8 juli 2018

Idag är allt

av Nicola Yoon

Natasha och hennes familj ska utvisas till Jamaica. Det är deras sista dag i USA. Eftersom Natasha tycker beslutet är orättvist gör hon ett sista försök för att försöka ändra på det. Samma dag ska Daniel på intervju inför sin collegeansökan. Eller, föräldrarnas collegeansökan. För vill han verkligen det de vill? Har han egentligen något val? Natasha och Daniel träffas av en händelse och kanske är det så att det är meningen. Eller inte alls.

Nicola Yoon debuterade med Ingenting och allting som blivit filmatiserad. Jag gillade boken och var därför nyfiken på författarens andra bok, som dessutom lockade med handlingen om utvisningsbeslutet. Dessvärre hade jag svårt att komma in i boken eller fastna för utsvävningarna kring olika ämnen som huvudpersonerna pratar om. Dessutom tycker jag att det händer alldeles för mycket under den enda dag boken utspelar sig. Det blir inte realistiskt utan drömskt tillrättalagt. Å andra sidan sträckläste jag stora delar av boken och levde mig in i dialogen. Huvudpersonerna turas om att berätta och de funderar kring många olika saker. Det som lett fram till utvisningsbeslutet blandas med Daniels spretande tankar om vad han egentligen vill och borde och om det finns något val. När de två träffas funderar de mycket kring livet och känslor och en del av detta får plats i egna kapitel som någon slags utsvävning. Det är inget som tilltalar mig, men det filosofiska tilltalar säkert andra.

Det sägs vara svårt att som författare skriva sin andra bok. Tyvärr tycker jag att det stämmer i Yoons fall. Boken är bra, men lever inte riktigt upp till debuten. Jag är dock fortfarande intresserad av författaren, så om hon ger ut en tredje bok kommer jag förmodligen vilja läsa den.

Första meningen: Carl Sagan sa att om man vill baka en äppelpaj från grunden, så måste man först uppfinna universum.
Antal sidor:  334
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017
Originaltitel: The Sun Is Also a Star, 2016
Översättare: Ylva Stålmarck

6 juli 2018

Läsmål 2018 - så går det

Halva året har passerat och det har blivit dags att titta till de läsmål jag satte upp för året. Jag har läst 62 böcker från 15 olika länder.

* På goodreads satte jag målet att läsa 85 böcker. Just nu har jag läst 75 %, så det lär jag klara.

* Jorden runt
Det här går ganska bra! Har klarat av målet för Europa, Asien och Afrika. Jag vill gärna läsa böcker från länder jag inte läst ifrån innan, vilket är lite svårt i Nordamerika. Kom gärna med tips!
Europa (2/2), Sydamerika (2/2), Nordamerika (0/2), Asien (6/2), Afrika (3/2), Oceanien (0/1)

* Kvinnliga författare
Jag har läst 3 av 5 böcker, men hoppas kunna pricka av de två sista (och gärna fler) snart.

* Hyllvärmare
2 av 5 böcker är lästa, och en tredje är påbörjad. Detta är nog den utmaning jag har minst motivation till...

* Kaosutmaning 2018
Målet är att pricka av 20 av 35 böcker, vilket jag gjorde i mitten av maj. Jag återvänder med jämna mellanrum för att se om jag prickat av något mer, men kommer förmodligen inte lägga så mycket tid på att hitta böcker som passar på resterande punkter. Risken finns då att jag känner att jag måste läsa böcker bara på grund av utmaningen, och det känns inte bra. Läsning ska ju vara roligt!

4 juli 2018

Osynliga Emmie

av Terri Libenson

Möt Emmie och Katie, två helt olika 13-åringar. Emmie är blyg, är nästan osynlig och har knappt några vänner (bara Brianna), medan Katie är populär, lyckas bra i skolan och grå korridoren fram som en drottning. En dag möts tjejerna på grund av en pinsam lapp på villovägar.

Den första styrkan med den här boken är blandningen av serier och serier invävt i texten. Illustrationerna vävs in i texten på ett snyggt sätt, vilket gör det lättläst. Samtidigt får fler tankar och repliker plats i berättelsen. Osynliga Emmie utspelar sig i vanlig vardag, vilket Stephan Pastis sammanfattar bra på framsidan "Osynliga Emmie sammanfattar livet i skolan: man skrattar, man gråter och man får en volleyboll i huvudet." Boken är rolig med innehåller även tunga och svåra delar, när allt bara känns jobbigt.

Som introvert kan jag känna igen mig i mycket av det Emmie upplever. Hennes vardag tecknas i dova färger, medan populära Katie får starkare färger. I början var jag väldigt irriterad på Katie och förstod inte alls vad författaren ville med henne. Skapa något slags ideal? Få unga tjejer att försöka "nå upp till hennes nivå"? Det finns dock en twist, vilken jag tyckte om. Jag får dock en känsla av att den skulle kunna vändas fel av målgruppen (målgruppen är 9-12 år). En tung dag är det lätt att fastna vid perfektionismen som det rätta, för även om serierna om Katie är överdrivna, ser det ut ungefär så på många skolor. Och det är inget ideal. Barn är dock ofta smartare än vad vi vuxna tror, så jag tror och hoppas ändå budskapet når fram. Det är ändå rätt fiffigt.

Jag tror den här boken kan skapa igenkänning för många och jag uppskattar att introverta får plats i litteraturen. Att blanda in serier, likt Dagbok för alla mina fans och Nikkis dagbok tror jag lockar fler läsare och fler ovana läsare. Det gillas!

Första meningen: Det här är jag. Du undrar kanske hur jag blev en slajmpöl.
Antal sidor: 191 
Förlag: Alfabeta, 2018
Originaltitel: Invinsible Emmie, 2017
Översättare: Elin Nilsson

2 juli 2018

Månadens bästa: juni

Juni har bjudit på en hel del fina bilderböcker. De böcker jag väljer som månadens bästa är dock två ungdomsböcker, nämligen Inuti huvudet är jag kul av Lisa Bjärbo och The hate u give av Angie Thomas.

Lästa bilderböcker:
* Hemma hela sommaren - Elin Johansson och Ellen Ekman
* Ella Fitzgerald - Ma Isabel Sánchez Vegara och Bàrbara Alca
* Unga fröken Austen: Stolthet & fördom - Jennifer Adams och Alison Oliver
* Annalisa och skräpmonstret - Angeli Sjöström Hederberg och Caroline Sellstone
* Lilla nejboken - Sarah Sjögren och Anna Forsmark
* Jag, Fidel och skogen - Lena Frölander-Ulf
* Den långa vandringen - Martin Widmark och Emillia Dziubak
* Ensam - Guo Jing



Jag har även läst:
* Osynliga Emmie - Terri Libenson
* Litet land - Gaël Faye
* Sluta aldrig gå - från gatan i São Paulo till Vindeln i Norrland - Christina Rickardsson
* Till alla killar jag har gillat - Jenny Han


Majoriteten av böckerna är orecenserade, men många av dem ligger på kö för att fylla upp med inlägg i juli.

Vilken är den bästa bok du läst i juni?

30 juni 2018

Till alla killar jag har gillat

av Jenny Han

Lara Jean har en hattask med kärleksbrev hon aldrig skickat. De fungerar som "sluta vara kär i den där killen"-brev där hon öser ur sig alla känslor en sista gång innan hon försöker gå vidare. En dag inser Lara Jean att killarna hon skrivit till fått sina brev och plötsligt är hon mitt i ett känslofyllt kaos. Särskilt eftersom ett av breven gått till killen hennes syster precis gjort slut med.

Lara Jean introduceras som en Duktig Flicka med kontroll på det mesta och som gör vad hon förväntas göra. Det stämmer till stor del. Efter mammans död har Lara Jean och hennes syster Margot tagit på sig uppgiften att hålla ihop familjen. Margot är riktigt bra på det där, men när hon flyttar till Skottland behöver Lara Jean axla en del av systerns roll inför lillasystern och pappan. Där någonstans lär vi känna Lara Jean på djupet; när känslokaos ställer till det för henne och Margots nivå kanske inte rätt nivå att sträva efter. Trots den plan Lara Jean klurar ut behåller hon till stor del sin kärlek till att vara hemma och läsa och umgås med familjen, vilket är fint.

För några år sedan läste jag Jenny Hans Sommaren jag blev vacker-serie. Jag tröttnade rätt snabbt på det stereotypa kill-/tjejsnacket och läste därför inte vidare. Det finns en del sånt i Hans nya serie också (t.ex. att det skulle vara synd om Lara Jeans pappa för att han bara har tjejer i familjen?), men det är mindre. Å andra sidan är Lara Jean många gånger självständigt och står fast vid sina principer, vilket jag uppskattar.

Hur gick det med de höga förväntningarna, då? Genom hela boken störde jag mig på en viss karaktär, och tycket Lara Jean skulle inse att hon borde välja en annan väg för att ordna upp sitt kaos. Nu går hon dock en egen väg, vilket överraskade mig, men i efterhand uppskattar jag att hon tog den vägen, det blir liksom bättre läsning. Jag hade gärna läst mer om vissa karaktärer (nämner dem inte pga spoilers), men hoppas de får mer utrymme i nästa bok. För även om jag inte ger boken någon fullpoängare, tycker jag ändå den är en mysig, romantisk, lite överraskande bok för lata sommardagar. Jag kommer förmodligen läsa fortsättningen ganska snart.

Första meningen: Jag gillar att spara på saker.
Antal sidor: 361
Förlag: Lavender Lit, 2018 
Originaltitel: To All the Boys I´ve Loved Before, 2014
Översättare: Sofia Ejheden

28 juni 2018

Du är mer än du anar

av Tommy Hellsten. Recensionsexemplar från förlaget.

Bland höga förväntningar frånen själv och andra är det lätt att gå vilse i stressen och pressen. Vad är jag mitt i allt detta? Vart är jag på väg? Måste jag alltid vara på väg? Tommy Hellsten skriver om att vända sig in mot sig själv och att bli vän med sin själ. Då kan vi vara mer än vi anar.

Boken är uppbyggd med kortare texter på 4-10 sidor. Första halvan läste jag ganska okoncentrerat (kanske stressat) och ville bara ha boken utläst. Den andra halvan gav jag dock tid (la bort stressen) vilket gjorde att jag hittade guldkorn (ex. "Den blå planeten" och "Skuggan") och verkligen uppskattade boken.

Med Hellstens lågmälda med koncentrerade ton finns det potential att nå det innersta. Här möts många års livserfarenhet med samtidens höga tempo. Här bjuds tid för reflektion och för att stanna upp och fundera över livet och hitta verktyg för att allt inte bara ska rulla på i ekorrhjulet som ofta kallas vardag. Hellsten bjuder på ett stilla lunk att inspireras av när alla andra verkar springa förbi. Han är personlig, men ger tydlig plats för egna ställningstagande. Trots en seg start gav den här boken mig en inspirationskälla att återvända till.

Första meningen: Den västerländska livsstilen, dess uppfattningar och attityder, seder och vanor, kryper in under huden på oss och blir till slut våra egna seder, uppfattningar och attityder.
Antal sidor: 187
Förlag: Libris förlag, 2015
Originaltitel: Ajan takaa, 2011
Översättare: Mårten Westö

26 juni 2018

I huset där jag bor

av Lena Sjöberg

I ett högt hus med många lägenheter bor det många olika människor. De tycker, gör, tänker, gillar och är olika, men kanske finns det ändå något gemensamt.

Lena Sjöberg har gett ut över 15 böcker. Det som går som en röd tråd genom de böcker jag läst är kärleken till det hon gör. Det finns omtanke i både illustrationer och texter. I den här boken finns kärlek till mångfalden. En del har det stökigt hemma, andra städar ofta. Vi gillar, äter och umgås olika. En del gillar stora hundar och bor med många katter. Det spelar ingen roll hur vi är, det finns något fint i olikheterna.

Texten är enkel och går på rim, vilket kan engagera den som gillar att gissa sista ordet. De grafiska illustrationerna är detaljrika utan att vara plottriga. Det finns massor att titta på, fundera och fantisera över i de olika lägenheterna. Det tränar förmågan att läsa bilder och gör att boken håller för många omläsningar. Dessutom avslutas boken med frågor kring bilderna, som gör det värt att läsa ännu en gång: "Hur många katter har kattdamen?" eller "I huset bor en detektiv. Var?". Sjöberg har gjort en riktigt bra och spännande bok som håller för topplisteplacering.


Första meningen: I huset där jag bor / finns alla sorters typer.
Antal sidor: 32
Förlag: rabén & sjögren, 2018

24 juni 2018

Inuti huvudet är jag kul

av Lisa Bjärbo.                             Recensionsexemplar från förlaget.

Så fort jag såg "ny ungdomsbok av Lisa Bjärbo" skrev jag upp den på min läslista. Utan att veta vad den handlar om. Författarens namn säger mig nämligen att boken bjuder på en intressant handling, känslor, något unikt och ett genomtänkt språk. Det stämmer även den här gången. Särskilt det där med intressant handling.

Liv har precis flyttat 40 mil med sin pappa till ett gammalt hus i skogen. Från lägenheten i Stockholm blir det en stor kontrast till de småländska skogarna. Liv ska börja ny skola, vilket skulle kunna ses som en skön nystart. Men det blir det inte. Inuti huvudet är Liv kul, men hon har så väldigt svårt att få fram det. Bättre att fly. Men hur länge kan en göra det? Och vad gör en med tröttheten det där flyendet för med sig?

Lisa Bjärbo ger oss något så samhällsunikt som en introvert person med panikångest. Nej, det är inte särskilt unikt i samhället, men människor som känner igen sig i det här har ofta svårt att känna sig accepterade i samhället. Tyvärr.
Jag kan inte komma på en enda gång som skolan eller samhället eller whatever liksom har gått ihop för att göra det "lättare för mig". Jag är en stum tomat som inte funkar särskilt bra i sociala sammanhang. Det skolan eller samhället eller whatever mycket hellre verkar vilja är att jag ska göra det lättare för dem. Bjuda till. Ta lite plats. Skärpa mig. Exakt noll gånger under alla utvecklingssamtal jag haft innan har jag kunnat säga att "det lättaste för mig vore nog om jag bara fick vara hemma, läsa mig till det jag behöver kunna på egen hand, umgås med omvärlden i pyttesmå doser via internet, och kanske... skaffa en katt" och mötas av förståelse.       s. 229
Det här är en riktigt bra bara-ett-kapitel-till-bok. Jag känner verkligen med Liv. Jag måste tyvärr erkänna att jag var lite irriterad på hennes tankar där någonstans i mitten, Prata med någon då! Anta inte bara en massa saker!, men det kanske beror det på att jag kände igen mig så mycket. Jag tycker inte det är fullt lika jobbigt i sociala situationer som Liv gör, men jag känner verkligen med henne när hon berättar sin historia. Paniken över plötslig uppmärksamhet och förväntningar, vetskapen om att tystnaden väntar på din fortsättning/fråga/kommentar, rädslan för att verka vara ett freak eller få en ångestattack bland människor. Den känns äkta, otroligt genomarbetad och med riktigt bra karaktärer jag gärna hade lärt känna ännu mer (i en andra, trejde och fjärde bok?): pappan, Aria och Gunnar (och mentorn!). Språket är något alldeles särskilt, unikt och väl målgruppsanpassat. Det flyter riktigt bra och bidrar till den härliga känsla jag får för boken. Jag ville gråta lite när jag läst ut den. För den är riktigt bra.

När författare skrivit ett gäng böcker för samma målgrupp händer det ofta att man vet precis vad som ska hända. Det finns liksom en röd gemensam tråd för alla böcker. Så tycker jag inte det är med Bjärbo. Visst finns det saker som återkommer, men det är bra saker: språket, bra karaktärer, trovärdighet. Handlingarna överraskar varje gång och känns som ett steg utanför "vanliga" handlingar. Otroligt skickligt! Lisa Bjärbo har lyckats skriva ännu en ungdomsbok värd många rekommendationer. 

Första meningen: Jag måste ha ramlat.
Antal sidor: 270 
Förlag: rabén & sjögren, 2018

21 juni 2018

Litet land

av Gaël Faye

Gabriel bor tillsammans med sin lillasyster, rwandiska mamma och franske pappa i Bujumbura, Burundi. Han leker och busar mest med de andra barnen i gränden, men när landets första demokratiskt valda presidenten avsätts i en blodig statskupp blir läget annorlunda. Gabriel tvingas växa upp fort och välja sida i något han inte riktigt förstår sig på. Plötsligt räknas han som vit istället för svar och våldet ökar bland olika folkgrupper i staden, landet och över landsgränserna.

Jag har hört talas om folkmorden i Rwanda och att det är en del av världshistorien som gärna döljs (eftersom det inte skedde i Västvärlden). Mycket mer än så visste jag inte, men den här romanen har lärt mig lite mer. "Lärandet" blir enklare när jag får följa en person med tankar och känslor, samtidigt som det går att få en inblick i livet och händelserna runtomkring. Gaël Faye har gjort ett bra jobb. Ibland var det lite komplicerat att följa med i historien när fakta vävdes in, annars är det intressant att följa händelserna genom ett barns (senare tonårings) perspektiv. Visserligen är det vinklat, men det blir på ett annat sätt när ett barn får berätta.

Jag uppskattade boken, det är läsvärd liten pärla om vänskap, kärlek, familj och vardag, blandat med mörka blickar, intriger och vetskapen om att något hemskt snart kommer bryta ut.

Första meningen: Jag vet faktiskt inte hur den här historien började.
Antal sidor: 193
Förlag: Norstedts, 2018
Originaltitel: Petit pays, 2016
Översättare: Maria Björkman
#läsajordenrunt Burundi