15 december 2017

Öppet hav

av Annika Thor

Spoilers förekommer eftersom detta är fjärde boken i en serie. Se recensionslänkar längst ner.

Det är äntligen fred! När firandet lagt sig kommer dock frågorna. Vad händer nu? Kommer allt återgå till det normala i Europa? Ska Steffi och Nelli flytta tillbaka till sin pappa? Han kanske inte ens lever, och Nelli kommer knappt ihåg hur han ser ut... Samtidigt jobbar Steffi och funderar på hur hon ska kunna studera vidare, och så umgås hon mycket med Sven igen.

Steffi fyller snart 18 och i den här boken märker vi att hon är betydligt äldre än i den första. Hon tar egna beslut, hon tar studenten, skaffar sig ett jobb och en egen bostad. Hon är i gränslandet mellan tonåring och vuxen, och stöter på sådant där som är ganska skönt att andra har bestämt åt en tidigare. Hon brottas fortfarande med löftet om att ta hand om Nelli, medan känslorna för Sven bubblar upp igen. Vi får fortsätta följa Judith, Maj och Vera, även om Steffi har mycket annat för sig. Det är spännande och finns mycket att hämta för den tänkta målgruppen, som vanligt.

Med den här boken avslutas serien om Steffi och Nelli. Den har lärt och gett mig så mycket, den har gett mig många uppskattade lässtunder som framkallat både jobbiga och fina känslor. Thor har verkligen fångat mig och har hunnit ta upp väldigt många viktiga ämnen, t.ex. flykt, fosterhem, vänskap, kärlek, skola, övergrepp, klasskillnader och rasism. Även om jag väldigt gärna skulle vilja läsa en femte bok, är Öppet hav en värdig bra avslutning på en riktigt läsvärd serie.

Första meningen: Lastbilskaravanen far fram genom staden med sin last av jublande människor.
Antal sidor: 281
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017
Tidigare i serien: En ö i havet, Näckrosdammen och Havets djup

13 december 2017

Fislandet

text: Cecilia Forss, illustrationer: Anna Ileby

Märta går i första klass och hennes största intresse är fisar. Hon är till och med fisforskare, och har en samling på sitt rum. Men en dag går allt fel och Märtas föräldrar säger att hon måste sluta med sina fisar. Då är ingenting roligt längre.

Med tanke på bokens titel förväntade jag mig inte så mycket av den här boken. Sedan skrev en kompis "läs den", inget mer, och jag blev nyfiken. Visst är det, som jag misstänkte, ganska tramsigt i början. I alla fall om det var ett tag sedan en gick i första klass. Är en i Märtas ålder tror jag dock inledningen passar mycket bra. När det höll på att bli väl tramsigt för min del, vände storyn, och utvecklades till att handla om identitet, att våga vara sig själv och tro på det en gör. Då blev det plötsligt väldigt bra, både för den tänkta målgruppen och mig.

Handlingen utspelar sig i vardagen, men skolan, syskon, föräldrar, grannar, kärlek och intressen som största hållpunkter. Det känns vardagstroget och Märta är en härlig karaktär jag tyckte om rätt tidigt i handlingen. Illustrationerna innehåller mycket färg (härligt!) och en del normkritiskt tänkande. Bra! Forss och Ileby har gjort ett riktigt snyggt jobb, och hoppas de gör mer tillsammans.

Första meningen: Den här berättelsen utspelar sig i en stad.
Antal sidor: 120
Förlag: Rabén & Sjögren, 2017

12 december 2017

Bokbloggare för Musikhjälpen

Bokbloggen Systrarna böcker har skapat en digital insamlingsbössa för bokbloggare som vill vara med och stödja Musikhjälpens engagemang. Kika gärna in här om du har en slant över. Bra initiativ!


11 december 2017

Brev till min dotter

red. Elcim Yilmaz

När Elcim Yilmaz fick ett förödande sjukdomsbesked började hon skriva ett brev till sin 4-åriga dotter. Hon berättade sin historia och om sådant hon ville att hennes dotter skulle veta. Efter ett friskförklarande bestämde sig Yilmaz för att göra något mer av det där brevet. Hon frågade tretton kvinnor: Vad skulle du säga till din dotter om du bara hade några månader kvar att leva? Deras svar finns i den här boken.

Det handlar om kärlek. En otroligt varm kärlek som en förälder kan ge sitt barn, men även stora portioner respekt och ödmjukhet inför att döttrarna ska kunna gå sin egen väg och vara de de vill vara. Låter det gulligt och som en strävan mot perfektion? Det är det inte. Breven rymmer smärta och svärta, men även fri vilja, goda förslag på vägledning och stora mängder feminism och girlpower.

Sverige är inte så jämställt som många verkar tro. För att nämna ett exempel: #metoo-kampanjen. Därför behövs styrkande, peppande ord till nutidens döttrar, så att de kan växa upp och förändra samhället. Inte för att det är barnens ansvar, utan för att vi vuxna idag bör bemöta dem med kärlek och respekt för att de är värdefulla individer, oavsett vad, och för att det är vi som lär dem hur det "ska vara".

Många av breven blandar in tragisk vardag och varningar (nästintill) men inte utan styrkande, peppande ord med stora framtidshopp. Många brev och stycken är riktigt bra och boken är ett riktigt bra initiativ som passar föräldrar (absolut inte bara mammor) och andra vuxna. För det är trots allt vårt ansvar att försöka göra skillnad för barnen idag. Inte sen, utan nu.

De som skriver breven är:
Elain Eksvärd
Anneli Furmark
Nabila Abdul Fattah
Katerina Janouch
Katarina Mazetti
Martina Montelius
Maxida MÄrak
Carolina Neurath
Alexandra Pascalidou
Mia Skäringar
Therése Söderlind och
Märta Tikkanen.

Första meningen: Jag stod i rökrutan utanför sjukhuset och ringde min advokat.
Antal sidor: 200
Förlag: Forum, 2017

10 december 2017

Julkalenderbloggstafetten 1-10

Vi har nu öppnat 10 luckor i julkalenderbloggstafetten, och det har blivit dags att sammanfatta hur det sett ut så här långt. Har ni skrivit upp några böcker på att läsa-listan än? Det har jag!

1. Jag skrev om Väntarna
2. C.R.M. Nilsson om Les Misérables
3. Swebookobsession om The Language of Thorns: Midnight Tales and Dangerous Magic
4. Hanneles bibliotek om Släng inte maten! : ta till vara allt du handlar och Sluta släng: Enkla sätt att slippa matsvinn
5. Tusen sidor om trilogin Hungerspelen
6. Nilmas bokhylla om Livet efter dig
7. Agnes bokblogg om Astrid Lindgren
8. Elin, bokslukartips om Ordbrodösen
9. Sincerely Johanna om The Hate U Give
10. Fanny, Lions Library om Djurens spårk

Hela schemat hittar du här. I morgon bloggar Emma på Boksystrar.

9 december 2017

Räven och tomten

text: Astrid Lindgren, illustrationer: Eva Eriksson

En hungrig räv kryper ur sin lya och trippar genom snön mot bondgården. Kanske finns det något där han kan äta? Mickel tror att ingen ser honom när han smyger omkring, men tomten som vaktar gården har full koll. Särskilt när Mickel rör sig bort mot hönshuset.

Om jag skriver Astrid Lindgren och jul tror jag de flesta tänker i liknande bilder: gammaldags jul, gårdstomtar, levande ljus, snö och massa mys. Just det där har Eva Eriksson lyckats fånga, vilket gör Räven och tomten till en väldigt fin bok i väntan på julen.

Genom första halvan av boken engagerade bilderna mig mer än texten. Jag tror de var mer intressanta än rävens jakt på mat. När tomten och barnen på gården blandas in, blev texten mer intressant. Då får jag läsa om att göra rätt och att vara omtänksam, särskilt när snön ligger djup och det är svårt att hitta mat.

Räven och tomten är en riktigt mysig och stämningsfull bok att läsa i väntan på julen. Just för de fina bilderna blir det här en favorit. 

Första meningen: I skogen bor räven.
Antal sidor: 32
Förlag: Rabén & Sjögren, 2017 (tack för recex!)

7 december 2017

4 x julböcker

Behöver du tips på barnböcker med jultema? Varsågoda, här kommer fyra:

En av de mest stämningsfulla julböcker jag läst är Norrskensexpressen. Den handlar om vad som kan hända om en vågar tro, och särskilt att våga tro på att tomten finns.

En natt vaknar en pojke av ett ovanligt ljud, och när han tittar ut genom fönstret ser han Norrskensexpressen. En konduktör säger åt pojken att skynda sig, de ska till Nordpolen!

Bilderna är otroligt fina och genomarbetade, och jag kan nästan höra tåget och bjällrorna när jag läser. Riktigt mysigt och magiskt i väntan på julafton. Om du vågar tro...


Konrad lussar handlar om Konrad och hans syster Hedvig som ska gå luciatåg. De tar fram sina lussekläder, men har lite svårt att bestämma vem som ska vara vad.

Enkel, gullig bilderbok full av luciastämning och syskonkärlek.

Det enda som stör mig är att Konrad får all plats i titeln och på omslaget, trots att boken handlar lika mycket om Konrad och Hedvig. Och det kommer från Olika förlag! De försvarar sig med att de ville ha en kille med feminina attribut och att de flesta av deras böcker har tjejer som huvudpersoner. Men om en inte har koll på deras utgivning, blir detta ännu en bok där killen får ta mer plats än tjejen, trots att det handlar lika mycket om båda.

Okej, nu ska vi inte bli arga. Jag har ju faktiskt ätit ganska många pepparkakor allaredan.

Modigast av alla är en annan bok som handlar om en kille som är lucia. Den här gången ligger dock inte fokus på killen, utan på Lydia som ska gå luciatåg med sin klass. När de röstar om vem som ska vara lucia, faller lotten på Nizan. Kan en kille vara lucia? Vad ska alla säga? Men Lydia tycker Nizan är ganska söt som lucia...

Den här boken passar bra för de som nyss knäckt läskoden, eller för den som vill att någon läser högt för en. Jag uppskattar att boken rymmer olika åsikter, men ändå landar i något fint. Parallellt finns vänskapsrelationer och vardag. Ett bra blandat fokus och mysiga, fina illustrationer som rör sig åt mangahållet. Lättläst, mysigt och spännande.





När tomten försvann är en ny bilderbok som utspelar sig på julafton. Då vaknar syskonen Miriam och Lillebror och märker att alla trädgårdstomtar är borta! Har de åkt på semester, eller har någon snott dem? Med de nya detektivprylarna ger sig Miriam och Lillebror ut på jakt efter de försvunna tomtarna.

Bilderboksskaparna tar tittarna/lyssnarna på allvar och levererar ett spännande, juligt äventyr till de yngre barnen. Du kan själv följa med och klurar tillsammans med syskonen. Jag uppskattar att den som utspelar sig under julen, men går bort från det där gulliga och idealiska (även om jag gillar sådana också).

5 december 2017

Myran och gåtorna

text: Linn Gottfridsson, illustrationer: Emma Adbåge

Myrans mamma säger ja till nästan allt, för hon är kär. Pappa är ingen kär i, men Myran funderar på om han själv kanske är kär i någon. Hur ska ha veta det? Myran är näst snabbast i klassen, kan jättemånga gåtor och hjälper Diego att samla pantburkar. Ungefär så där är livet för sjuåriga Myran.

Myran är tillbaka! Vi träffar honom första gången i En Myras liv, och redan då var jag var intresserad av att lägga in en adoptionsansökan. Myran är så charmig, klok, fundersam och go! Den klockrena 7-åringstonen finns kvar, liksom de dråpliga händelserna i den alldeles vanliga vardagen. Något Myran funderar särskilt över i den här boken är det där med att hans föräldrar är skilda, men kanske ännu mer på att hans mamma blivit kär i en badvakt. Först är det konstigt, sedan roligt men snart börjar Myran fundera på om badvakten försöker bli Myrans nya pappa. Han har ju redan en pappa! Det blir väldigt förvirrande för Myran, men jag hoppas barn i liknande situationer kan känna igen sig och finna tröst.

Jag gillar det här! Både text och bild fångar målgruppen väldigt bra, tar den på allvar och ger en riktigt rolig, fin och tänkvärd historia att läsa högt. Och jag, 24 år, gillar den också väldigt mycket, och längtar redan till nästa bok. Ska eventuellt fundera lite mer på den där adoptionsansökan under tiden...

Första meningen: Vilket djur kan hoppa högre än ett hus?
Antal sidor: 128
Förlag: rabén & sjögren, 2017

3 december 2017

Månadens bästa: november

Väntar du på en sammanfattning av veckans bloggstafettinlägg? Eftersom vi hittills bara öppnat tre luckor, hänvisar jag till inlägget som kommer nästa söndag. Men du kan stilla din nyfikenhet här.

Idag utser jag  Sköldpaddor hela vägen ner av John Green och Myran och gåtorna av Linn Gottfridsson och Emma AdBåge till de bästa böckerna jag läste i november.

 Jag har även läst:
* För att väcka hon som drömmer - Johanna Nilsson
* Norrskensexpressen - Chris Van Allsburg
* Tjoho, nu är det jul! - Ulf Nilsson och Emma Adbåge
* Räven och tomten - Astrid Lindgren och Eva Eriksson
* Konrad lussar - Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund
* Flytten - Lina Stoltz
* När tomten försvann - Emma Virke och Emelie Östergren
* Modigast av alla - Gull Åkerblom
* Haj-Jenny - Lisa Lundmark och Charlotte Ramel


Vilken bok korar du till den bästa du läste i november?

1 december 2017

Lucka 1: Väntarna


1 december är äntligen här och det har blivit dags att öppna första luckan i julkalenderbloggstafetten! Hela schemat hittar du här.

Det finns på tok för många bra böcker för att välja den bästa, jag vet. Eftersom det inte kommer dyka upp så många ungdomsböcker i stafetten, kommer jag skriva om en som fått alldeles för lite uppmärksamhet. Bäst i bokhyllan när det gäller skildring av flyktingfrågan: Väntarna av Cannie Möller.


När flyktinglägret i det lilla samhället Bergås brinner, blir Zahin som precis blivit nekad uppehållstillstånd, anklagad. Snart visar sig dock extrema åsikter mot flyktingarna i Bergås, och hela Sverige. Vi möter även Zara, som skiljts från sin familj i flykten från Afghanistan och Mira, som inte förstår de extrema åsikterna, och fram för allt inte hur hennes bror kan tänka som han gör. Vi följer även några andra människor, alla med olika åsikter och synvinklar på de människor som flytt och hamnat i Bergås.

Möller fick idéerna till den här boken efter att ha volontärarbetet på ett boende för nyanlända flyktingar. Det märks att hon pratat med och studerat många människor. Hon skriver trovärdigt och riktigt bra om starka åsikter, både från nyanlända, nazister och människor som bott längre i Sverige. Ibland blir jag rädd för det hon skriver, det är så extremt att det nästan känns förbjudet att skriva. Det visar å andra sidan att författaren inte är rädd för situationen, utan vill ge en sann bild av vad som händer. Det lyckas hon riktigt bra med. Jag hoppas hon når ut med detta till många.

Bokens olika synvinklar styrker handlingen. Trots att vi följer ganska många olika människors tankar och känslor blir det inte rörigt. Istället är det som att jag blir en av dem. Jag fylls av ilska, sorg, medlidande, glädje, vemod, hopplöshet och hopp medan jag läser. Riktigt starkt!

Boken säger sig ha unga vuxna som målgrupp. Läsaren får följa 16-åringar, men även 20+:are och vuxna, vilket jag tycker gör den läsvärd för många. Jag är glad att en sådan här bra bok vänder sig främst till ungdomar, men hoppas att den når högre åldrar. Väntarna har en viktig handling och vill skapa förståelse. Därför vill jag rekommendera boken till alla som är intresserade av flyktingfrågan; till de som tycker vi ska ha öppna gränser, till de som tycker vi ska stänga gränserna, och till alla som funderar däremellan.

Första meningen: Han står med brevet från Migrationsverket i handen.
Antal sidor: 246
Förlag: Hoi förlag, 2017



Lucka nummer 2 öppnar vi hos C.R.M. Nilsson i morgon.

30 november 2017

Ta det som en man

av Hampus Nessvold

Några veckor innan #metoo-kampanjen drog igång, gav Hampus Nessvold ut en bok som borde ha kommit för tusentals år sedan. För då kanske mängder av sexuella trakasserier och övergrepp aldrig hade ens kommit på tanken att utföras. Nessvold tar upp ämnet mansroll och vad den gör med många killar. De ska kunna ta en smäll, inte visa eller snacka känslor osv etc, ja, ni vet.

Med en eskalerande #metoo-kampanj kan vi dock se att det hade varit rätt bra om vi för ganska länge sedan inte gjort sådana här skillnader mellan flickor och pojkar / kvinnor och män. Med den här boken vill Nessvold ifrågasätta mansrollen och visa på de positiva effekterna av det. Han menar att killar borde lära sig att snacka känslor. Det skulle alla vinna på. Och förändringen börjar hos en själv.

Nessvold skriver enkelt men ärligt och genomtänkt om mansrollen och machokulturen och vad den gjort med honom. Det handlar om kärlek, relationer, sex, porr och våld. Han tar flera exempel från verkligheten, går nära och visar på orättvisor och vägar mot förbättring. Ett presenttips till alla pojkar, killar, män och gubbar därute. Och även till alla andra, så att vi tillsammans kan hjälpas åt att inte dela in varandra i fack som stjälper mer än hjälper.

Antal sidor: 132 
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017

28 november 2017

Sköldpaddor hela vägen ner

av John Green

Azas kompis Daisy har en plan. De ska hitta den försvunna miljardären Russell Picket och få hittelönen på 100 000 dollar. Daisy räds ingenting, men Aza är livrädd för fel bakterier (t.ex. vid en kyss) och tvångstankarna plågar henne allt mer. Vi möter även Davis, Russells son, som aldrig kan veta om människor vill bli vän med honom för att de gillar honom, eller för att hans pappa är rik.

John Green är tillbaka med en ny bok, och inför varje nytt släpp sedan Förr eller senare exploderar jag tänker jag att han aldrig kommer kunna nå upp till den nivån. Egentligen tror jag att jag glorifierar den där boken. Visst är den väldigt bra, men det är lite oschysst att tänka att Green aldrig skulle lyckas så bra igen...

Hur som helst, det här är en bra bok. De typiska, jättebraiga Green-ingredienserna finns med: genomarbetade personporträtt på intressanta karaktärer, rappa dialoger och nördigheter. Och vänskap, kärlek och identitet. Den här gången handlar nörderierna om bakterier, stjärnhimlen och nästanödlan tuatara. Jag hänger inte alltid med i de något invecklade dialogerna kring detta, och ibland bryr jag mig inte riktigt. Däremot uppskattar jag att nörderiet får ta plats, för alltid lär en sig något, och nördar behöver få plats, utan att de synonymiseras med töntar. Det där är Green expert på.

Det här är en av de första böckerna jag läser som behandlar tvångstankar. Ibland är det jobbigt att läsa, men jag har lärt mig en del och tror att många med liknande problem kan känna igen sig och känna en frihet. Ni är inte ensamma. Viktigt ämne, och Green skriver riktigt bra om det. Gillar du hans tidigare böcker, tror jag du kommer gilla den här. Det kanske inte är i nivå med Förr eller senare, men jag tror jag vågar säga att Sköldpaddor hela vägen ner är en av de bästa. Jag engagerade mig i karaktärerna, längtade tills jag fick lära känna dem bättre, och hängde gärna med dem. Det är ett bra betyg.

Första meningen: När jag förstå insåg att jag kunde vara påhittad tillbringade jag mina dagar på en statligt finansierad institution i norra Indianapolis vid namn White River High School, där jag förväntades äta lunch under en viss tidsperiod - mellan 12.37 och 13.14 - som fastställts av krafter så mycket större än jag själv att jag inte ens förmådde försöka identifiera dem.
Antal sidor: 292
Förlag: Bonnier Carlsen, 2017
Originaltitel: Turtles All the Way Down, 2017
Översättare: Carina Jansson